Medan jag sitter och filar på mina hågkomster från 40 och 50-talet, behöver jag gå ut och kolla vad som finns kvar. När jag nu avverkat Träforskningen och KABI är det dags för Serafimerlasarettet och jag måste få gå runt och även ta mej in där. Gamla arbetsplatser har aldrig tidigare fått några återbesök, jag har hela tiden gått vidare, vänner från de olika jobben har bestått i åratal, men själva lokalen för arbetet har varit något passerat.
Ingång till PRO-lokal
I den berömda porten ut mot Hantverkargatan har numera en PRO-avdelning lokaler och sjukhusparken har förändrats på 60 år. Förr fanns här valnötsträd som överlevt de kallaste vintrarna och kring muren framför Medicin-entrén växte världens vackraste rosor insnärjda med världens blåaste Clematis. De är nu ersatta med någon småbladig oxbärsliknande buske som kvastar ut sig monotont över hela bredden. Trapporna upp är överasfalterade för att man ska kunna leverera med bil vid ingången.
Efter att ha letat runt och försökt lokalisera var de gamla rummen låg och inte kom längre, gick vi över Hantverkargatan till Stadshuset
Den nyutslagna eken inne på den mörka gården lyste som ett bloss och alla de bekanta skulpturerna och snäckorna med forsande vatten utanför innergården fanns kvar. Härligt att få se och känna igen något.




Lämna en kommentar