
Hammarby källa hör till de sevärdheter i Väsby som nämns ibland, den har kallats trefaldighetskälla i äldre tider för att den rinner norrut. Källor var viktiga platser i förkristen tid och kyrkan övertog tillfällena då folk samlades för att fira eller offra och gjorde dem till sina, man gav dem ett helgons namn och man kunde fortsätta att fira, fast med kyrkans bifall. Alla källor rinner inte norrut men de få som gör det ansågs ha en läkande kraft. Sjukdomar och skavanker sköljdes bort med vattnet som rann norrut där allt ont hörde hemma. Aftonen före Helga Trefaldighets dag som infaller en vecka efter Pingst, skulle man uppsöka en trefaldighetskälla för att dricka och tvätta sig i vattnet, då var källan som verksammast. Det var en av sommarens viktigaste fester och det ordnades gärna dans i någon gård nära källan..

Jag hade svårt att hitta källan för vägvisaren vid kyrkan pekar inte ut i vilken riktning den ska sökas och inte ens att den finns. Vid pilarna finns också denna skylt, jag trodde förstås att den upplyste om källans plats och ringde numret som skylten uppmanar till. En röst svarade på ett fullständigt obegripligt främmande språk och samtalet bröts. Kollar inte kommunen att telefonnumren funkar? Så jag gick hem och letade upp Hammarby källa på kartan.

Där fanns den och om man tar ut riktningen åt nordväst från kyrkan, passerar några hemlighetsfulla avspärrningar (brunnsöverbyggnader) och ett pumphus, kommer man till ett risigt urskogsträsk med en öppen vattenyta bland nedfallna träd, och man är man framme vid källan. Är det verkligen här?

Här finns bänkar av trä för gruppbesök och bänkar av sten och en sten med en utborrad grop som kan innehålla dopvatten. Ja det måste vara här. En stor skylt upplyser om Ingegerdsleden som går här förbi och läser man noga så finns ett stycke om en trefaldighetskälla som ska finnas nära Hammarby kyrka – inte att det är just där man står.

Men så det ser ut ! Stökigt och skräpigt och var börjar källan och är hela träsket en källa? Vad är källa och vad är träsk?

Jag måste åka hem och läsa på mer om den här platsen. Och då visar det sig att källan är det synliga delen av Stockholmsåsens vattenmagasin och som haft stor betydelse för att Upplands Väsby skulle få vatten i sina kranar.
Jag hittade några artiklar och uppsatser som gav svar på frågor jag inte haft tidigare :
Inventering av källor i Upplands Väsby kommun av Patrik Hultstrand. Examensarbete i Miljöskydd och hälsoskydd 2003.
Grundvattenmagasinet Stockholmsåsen- Upplands Väsby av Anders Eriksson. SGU
Grundvatten – Upplands Väsby kommun
Guide till Källakademins höstutflykt till Hammarby källa 2019- 09-14
I uppsatsen om källor i Upplands Väsby finns Hammarby källa med som en bland fem som Patrik Hultstrand anser värd att iordningställa och sköta för det rörliga friluftslivet. Hammarby källa fick sitt lyft år 2011 och gavs då sitt nuvarande utseende och invigdes med en högmässa i september samma år. Han nämner också att miljön runt källan måste förbättras.
Hultstrand återger några några forskares definitioner på källa som t.ex., vid markytan förekommande naturligt utlopp av grundvatten, grundvatten som gått i dagen, samlad utdrivning av vatten ur marken, han nämner också att ett kärr kan till viss del bestå av en källa, vilken kan vara svår att skilja från resten av kärret. De säger egentligen alla att genom om ett hål i jordskorpan tränger grundvatten upp.
Källa till källan
När jag läser SGU:s artikel om Stockholmsåsen i Upplands Väsby vaknar minnet av det hårda vatten vi mötte i vattenkranen, då vi flyttat till Upplands Väsby 1962, det vattnet krävde extra tvättmedel eller avhärdning och det kom från åsen. När Väsby några år senare i stället hämtade sitt vatten ur Mälaren, fick vi ett mjukare vatten och åsen fick bli en reservvattentäckt.
Grundvattenmagasinet i åsen är c:a 7 km långt och 200-700 meter brett. Grundvattenströmmen går från söder mot norr och avrinningen sker till sjön Fysingen, utläckningen sker längs stranden, där åsen bildar strand, innan den går ner under Fysingen. Omkring 250 meter norr om Hammarby kyrka finns ett koncentrerat utflöde av åsens grundvatten (källvatten) 10-15 liter/sekund och det är Hammarby källa. Vattnet i källan är hårt och kloridhalten hög och det beror på många års vintersaltning av E4. Numera får man inte salta en viss vägsträcka där den passerar magasinet i åsen.

Grundvattnet kommer alltså med fart och någon har liknat det vid att det kokar i källan. När jag var där skakade hela ytan och skrynklade vattnet trots att luften var helt stilla.
Källakademins guide till höstutflykten 2019 är läsvärd och innehåller mer än de geologiska termerna, andra aspekter på källan betraktas. Fynd som framkommit vid grävningar i närheten. Källan fanns före kyrkan och är det så att kyrkor byggdes med närhet till en äldre offerkälla? Det onda som kommer från norr trodde ju även kyrkan på, är det något som kyrkan tagit över från äldre tro samtidigt med kristnandet eller är det kvarlämnade spår från den katolska tiden?. Ett religionshistoriskt begrepp som diskuterades under 1900-talet är kultkontinuitet men inget har kunnat bevisas. Källakademin bekräftar dock det vi verkligen kan se, att källan går ut i Fysingen genom ett träsk och sumpigheten i sin tur beror på vilket vattenstånd Fysingen just har.
Nu sjunger näktergalarna för fullt runt Hammarby källa och på lördag är det Trefaldighetsafton och fullmåne, då hälsade man förr sommaren välkommen och drack sju klunkar vatten ur Trefaldighetskällan, finns det någon som ännu gör det? När jag växte upp i Stockholm på 40- och 50-talet hade tidningarna varje år ett reportage om firandet från Ugglevikskällan i Lilljansskogen och om köerna till att dricka vatten ur källan på Trefaldighetsnatten, en del stök blev det visst också.