Skrivet av: brittakarolina | 25 september 2016

Före frosten

Vi gick en bit i elljusspåret i Runby, skog på båda sidor om stigen, inte en vindpust och doft från träden som är på väg att fälla sina löv, mest aspar just här. Under den stora elledningen har man fällt träden som kan riva ner ledningarna vid kraftig blåst men buskar av olika slag brer i stället ut sej på den befriade ytan. Det lyser ljust klar-orange-rött, inte rönn eller druvfläder, vad är det?dscn8522 Det är olvon-bär, visan om olvon till midsommarkransen gör sig påmind och inte långt från de här buskarna blommar ännu midsommarblomster.

dscn8525

Stillheten är nästan bedövande, värmen gör att skogen känns som inomhus men ändå som något norrländsktdscn8526dscn8528eller kanske något mer från Mälardalen, hasselbuske lyser upp mellan granarna.

dscn8532De här mossklädda stenarna har varit ute i bloggen förr, de skiftar färg med fukt och temperatur och vilken vinkel solen solen träffar dem med.

dscn8529Och in mellan tuvorna går en smal brun stig som inte människofötter skapat.dscn8545Mängder av nypon lyser rött i de flesta buskage.

dscn8548Baldersbrå, är det de sista som ger upp?dscn8549Nej nu sätter tidlösan igång, den kommer inte hit av sej själv, man får hjälpa den och ge den möjlighet att leva hos oss men den trivs ofta, gillar läget och brer ut sej.

Skrivet av: brittakarolina | 21 september 2016

Sättra

dscn8493

Vi tog oss till Tegelbruksmarken vid Sättra, där är vattnet nära och sen kan man gå stigen utmed stranden norrut en bra bit.  I går var vägen öppen från parkeringen, annars möter man en bom som stänger  av området och det är alltid krångligt att ta sig förbi med något hjuldon om man inte har lätt för att krypa under bommen. Här på den lite högre ryggen växte en gång de största almar vi sett näst efter dem vid Prästgårdsmarkens flyttblock i Runby. De dog alla av almsjuka under ett antal år och de vid Sättra fick sedan stå döda i flera år och ge en spökstämning åt området. De togs ner till slut och där reser sej nu en rad av jättestora hasselbuskar och marken framför är helt överväxt och ogenomtränglig av almsly, slån och nässlor. så almsjukan dödar inte träden för all framtid, den bara föryngrar beståndet.

dscn8503

Naturen är inte tillgänglig, inte nedåt vattnet och inte heller marken uppåt backen med almar, en gammal stock skymtar i gräset, är det en gammal alm som blivit kvar?

dscn8499

dscn8498

Jag försöker räkna årsringarna och får dem till 150, men utan förstoringsglas och trodde de skulle vara fler.

dscn8505

dscn8508Men lite längre fram har man kört med gräsklippare så ett par ytor går att röra sej på. Där finns ett par byggda sittplatser med möjlighet att elda och de gamla almarna? har fått bli bänkar. Det finns två små bukter där man kan gå ner i vattnet och där är sikten över Sättrafjärden är öppen och åt andra hållet ser man upp mot Skarven och Alholmen men sedan täcker höga årsskott utsikten runtom.dscn8469

Sättrafjärden

dscn8470

Utsikt mot Alholmen och Skarven

dscn8471

Marken består till stor del av krossat tegel, minne från tiden som tegelbruksplats.

Sättraområdet vid Mälaren inköptes 1970  av kommunen som naturvårdsområde och för friluftsliv och det var under Bengt Sparrmans tid. Utmed Mälarstranden fanns redan badplats, båthamn, kanotklubb och ridhus och skogarna intill hade gott om väl upptrampade stigar och gamla vägar. Sedan dess har mycket hänt, inte minst kom idén att bygga en stadsdel utmed vattnet och rörde om bland dem som ville ha kvar området omskött men fungerande. Byggarna av ”Sjöstaden” låg i startgroparna för att fullfölja idén och förberedelserna var inte dolda. Nu blev det inte så, naturvårdsfolket vann i folkomröstning. Men att låta ett naturvårdsområde sköta sej självt är inte vård och med de maskiner som redan finns kan man öppna upp och hålla efter slyet som skjuter upp och skymmer all utsikt från en plats som kunde vara och tidigare varit oförglömlig.dscn8463Då vi går utmed stranden norrut, rör sig något i vassen, det är familjen knölsvan som tar ett mellanmål av någon vattenväxt, dscn8465men drar sen vidare

dscn8506och här är de nya almarna

 

 

 

 

Skrivet av: brittakarolina | 17 september 2016

Silverpäron

dscn8445Silverpäron har kallats nordens oliv, bladverket påminner om olivträdets och den växer långsamt. Då jag först hörde talas om den avrådde man från plantering, den var värd eller mellanlandning för någon oönskad sjukdom eller parasit, men hur jag än söker idag hittar jag inte något om detta utan enbart lovord och hängivenhet.

Då Suseboparken i Väsby byggdes om planterades två Silverpäronträd i rabatten kring sandlådan, de hade då redan små päronfrukter och det var spännande att få se träden blomma i våras.

Silverpäron

Silverpäron, Pyrus salicifolia ´Pendula´ med vita blommor  i mitten av maj. 

 

dscn6782-002

Båda träden har överlevt och man kan om man tittar noga, se små päron här och där. Nu är det bara att invänta olivträdskänslan och glömma att frukten inte är god och blommorna svåra att återge. dscn8449

 

Skrivet av: brittakarolina | 11 september 2016

Ulriksdals Slottspark

Förra gången vi var vid Ulriksdals slott kom vi aldrig ända fram till Orangeriet utan stannade vid slottskaféet och vände sedan hemåt efter kaffet, de grovgrusade planerna och gångarna gjorde promenaden jobbig för Lasse med sin rullator och sen tror jag inte att hans intresse för gamla skulpturer var så väldigt stort.

dscn8425Var är vi  –  i Frankrike eller England  ?  Ja inte i Frankrike, där är gräsmattorna inte öppna för sittande eller liggande människor, men här under de gamla lindarna hade folk med och utan barn sina filtar med sig och gjorde den stora gräsplanen till en jättelik och fantastisk tavla.

dscn8429På andra sidan gräsplanen var en folksamling, finklädda, ett bröllopsfölje ? men inte det vanligaste.

dscn8443

Efter kaffe i Slottskaféet med unika, nybakade och välsmakande kardemumma – och mandelbullar kom vi äntligen fram till Orangeriet. Här finns en del av Nationalmuseums äldre skulpturer som hör till en annan tid och andra skulpturideal. dscn8434

Den här gången var det Sergels skulpturer som var mest tilldragande men det  fanns en hel del fler att se som antagligen är svårplacerade i vår tid.

dscn8433

Två karyatider av Sergel, de bär på fat med eld.

dscn8435Ett barnporträtt av Gustav den IV Adolf av Sergel.

dscn7385

Kafégäst

Skrivet av: brittakarolina | 06 september 2016

Är sommaren slut?

DSCN8390

Cikoriablomma, en av de sista för sommaren?

Innan vi lämnade ön blev det en avskedsrunda, i år gick den bara till Kvarne och det var varken solnedgång eller något annat som lockade, bara att få sitta ner utmed bodarna och lyssna på tystnaden.

DSCN8375

En av bodarna har ännu flistak

DSCN8377

Det är tungt

DSCN8394-001

På försommaren skriker fåglarna och fyller luften från den lilla ön i viken, nu syns eller hörs inte ett liv från vattnet.  Men – är det inte något som rör sej på stenen ute i vattnet? Låter kameran titta, är det en gräsand eller kanske en ejder?

 

-+

DSCN8371En vissen midsommarstång på grästunet framför bodarna, ännu omgiven av sommarblommor,

DSCN8374

och en rest av årets kläckning 
DSCN8397En larv på vandring korsade vår väg  tillbaka och när jag flyttade på den …….

DSCN8399-001

 

Skrivet av: brittakarolina | 06 september 2016

Utmed kanalen

DSCN8361

Långmyren avvattnas av en kanal, hur allt fungerade kring myren innan  vattnet i den sänktes på 1800-talet, kan vi bara fantisera kring. I kyrkböckerna ser vi spalt efter spalt av namn på människor som bodde här uppe och ingen nu levande kan berätta något om hur de skyddade sig för vindarna och fukten eller höll sig varma. Det var vanligt att barn och yngre människor dog av lungsot dvs tuberkulos, men det gjorde man i hela landet den här tiden.

Det finns en stig utmed kanalen och på den kunde man cykla ner till stranden för 50 år sedan och det var viktigt att man stängde grindarna man passerade, annars vandrade boskapen ut och spred sej i omgivningarna till ägarnas förtret. Nu är det svårare, men man kan ta sig halvvägs till vattnet innan man hindras av taggtråd.

DSCN8355

Någon  har i år med maskin kortat av växtligheten som dolt kanalen och det går inte att få till vackra bilder hur jag än försöker. Det finns vatten i botten av diket och det sticker upp vattenväxter, men mer stökigt än så här går det knappast att få.
DSCN8366

Kaveldun från i år och förra året sammanvävt av snårvinda.

DSCN8334

På ena sidan av kanalen är en åker och på andra sidan en urskogsbård kring Lillmyren, en agmyr där man med några års mellanrum hämtar ag till taktäckning. När man går utmed snåret till Lillmyren känns det alltid som om man har sällskap, de egna stegen ekar på något sätt så det låter som om någon går där inne bland  löven.

DSCN8329

Rosendunört med klara rosa blommor sticker upp ur riset och den har sällskap av ljuslila vattenmynta, som jag inte kommer åt.

En grind och därefter en betesmark, på kartan läser man ”fornåkrar” och flera R skvallrar om fornminnen. Kanalen öppnar sej och blir tillgänglig  för betande djur. På en slätt vid betesmarken intill brukar champinjonerna visa sig och egentligen är det dem jag är ute efter, nu när det kommit mycket regn  i flera dagar. Och där är de, lagom till en full stekpanna. Då jag tittar upp igen har marken bakom mej fyllts med ungnöt och de har ställt sig mittför grinden, som jag måste igenom på väg tillbaks.DSCN8344 Jag är inte rädd för kor eller kalvar, men helt ensam ute med en påse svamp i handen bland nyfikna djur vill jag nog ha ett stängsel mellan oss. Brukar man inte locka djuren med en påse kraftfoder när de ska gå med åt något håll? Jag gömde påsen och gick en lång omväg och då lämnade de grinden och jag kunde slinka ut. DSCN8348

Väl räddad över på andra sidan och med tråd mellan oss kunde jag beundra djuren mer avslappnat.

DSCN8352På den ännu blöta marken fanns spår av andra klövdjur än kor. Rådjuren finns och de är många, vi har inte sett dem i år, men alla med bössa gillar att skjuta dem, inte för att de ska försvinna utan för att de ger  något gott i grytan.

DSCN8369Det är eftermiddag och solen dalar, snårvindorna öppnar sina klockor mer och mer och lyser från de sopiga snåren.

DSCN8362

 

Skrivet av: brittakarolina | 01 september 2016

Kattresan

DSCN8186Sommarlovet var slut för Spip, Camilla och Niklas hade gjort flytten och den svåra dagen kom till slut. Dagen då jag skulle försöka få in katten i sin transportbur, resa upp till Visby och överlämna Spip till Niklas som skulle komma ner med en färja för att sedan återvända med samma båt i sällskap med Spip.

Jag visste hur svårt det var och att mina krafter och min listighet bara är en bråkdel av vad den varit. Vi vädrade plan A, plan B och kattens egen plan Jag gnydde och Niklas kontaktade bofasta Annie och Helmer, de visste hur man tas med djur och de skulle hjälpa till.

DSCN8187

De kom och ett tag såg det ut som om kattens plan skulle gå igenom men efter ett sista försök var han inne i sin bur och vi kunde andas ut. Jag hade aldrig klarat av det ensam. Sen började hans långa resa och vi fick vara hans sällskap till Visby, solen sken och belöningen för mej var att efter avlämnandet få gå en runda i DBV:s trädgård. Niklas väntade utanför terminalen och vi bytte några ord, sen försvann de uppför rulltrapporna.

Ja sen blev det knepigt att ta sig till trädgården, nya förbudsskyltar överallt och hur behöriga var vi? Jag bet ihop tänderna och sa, då får det väl kosta då och sen låtsades jag vara behörig och vi åkte vanliga vägen till de fem eller sex parkeringsplatserna utanför grindarna. Första delen av parken låg i djup skugga av lövmängderna och vi kände inte igen oss. Men längre fram lättade det och en del rabatter lyste av sensommarblommor. DSCN8312

DSCN8307 DSCN8313

Så här långa skuggor hade vi vid halv-femtiden.

DSCN8318

Fårtackan träffade vi i  november förra året och då var hon inbäddad i gula löv.

DSCN8314-001Är det höstkrokusar under de vida granarna? Nej det är höstcyklamen.

DSCN8322Spindlarnas tid

DSCN8325

Serveringarna längs hamnen är tomma, ingen konst att parkera på gatan utanför.DSCN8324Nu belönar vi oss med att äta ett lagat mål mat, orkar inte hitta på något själv i kväll. En  mycket välsmakande grillad laxfjäril med en sås att senare drömma om.

DSCN8183Sen hoppas vi att Spip drömmer om sin tid på Sallmunds 1:19 med omgivningar.


Skrivet av: brittakarolina | 30 augusti 2016

Sydlig vind

DSCN8259

Efter ett par alldeles stilla dagar blåser det igen – mycket. Vinden är inte kall men det är ändå svårt att röra sig obesvärat och får man den i ryggen tvingas man småspringa framåt. Om vi ska göra en utflykt, kan den lika gärna gå till en strand där det verkligen tar i, vi har inte varit vid Faludden ännu i år. Vi prövar om det går. Vi tar vägen förbi Stockvike, där det finns ett torn för fågelskådare men någon klättring blev det inte i blåsten, havet ligger nära och härifrån var det idagt grönt, såpgrönt. Väl framme vid samlingen av paraboler, vita byggnader och ställningar ute på udden stod fem präktiga Volvobilar parkerade för här pågick arbete.

DSCN8254-001

En sån här skylt gör att man inte visar bilderna och vilket av alla märkliga torn är det som åsyftas eller är det alla?

DSCN8262Vägens slut, försommarens färger är borta och det blåser för mycket för att jag ska gå ner till bukten och leta kulflinta. DSCN8260I lä av byggnaderna har några träd växt upp, jag tror det är lönnar och de ger skugga tillräckligt och löv för att pampigt grön mossa ska få fäste på stenvasten under träden. Marken kring är annars platt och trädlös.DSCN8258En planterad talldunge bryter av betesmarken längre inåt udden, Öja kyrka skymtar längst till höger. Det var lång väg för Faluddenborna att ta sej till kyrkan.

DSCN8286

Det mörknade tidigt den här dan och när solen var på väg ner fick vi se en blå rand krypa fram i väster som lyfte den tunga regnmössan, sen blev den lysande lysande svavelgul. Strålarna letade sej upp bland molnen och det blev ett sällsynt färgspel. Allt var över på mindre än 10 minuter.DSCN8295

Skrivet av: brittakarolina | 29 augusti 2016

Utmed vägen

DSCN8200Vi åker och handlar och passerar förutom rönnar med knallröda bär, dikesäppelträd fulla av färgrika frukter, skuttande rabbisar och hus som är bebodda av bofasta eller sommarboende. Alla som bor måste tömma sina sopor i därför avsedda kärl och dessa ska stå så att sopbilen kommer åt att lyfta kärlet, tömma det och ställa ner det igen. Sopsortering påbjuds och i det gröna kärlet läggs torra sopor och i det bruna läggs sådant som kan komposteras. Det komposterbara vägs och vikten kommer med på sopräkningen.DSCN8250Om det inte blåser och de som bor har lagt i ett par påsar, står burkarna rätt stadigt och ger sig inte ut på vandring.

DSCN8249Här har det blåst ordentligt och ingen har rest upp sopkärlet sedan en vecka, det betyder att folk har åkt härifrån. När soptömmarna vet att sommartömningen är över för säsongen brukar de lägga ner båda kärlen bredvid varandra som till vintersömn. Då blåser de inte omkring hur som helst om ingen skulle lyfta in dem över vintern.DSCN8199Men vad har de här burkarna för sej?

DSCN8246Mitt i vägen till Bertelsmässe satt en rovfågel. Jag saktade ner och förstod att den hade anledning att sitta där. Vi närmade oss lite och då försökte den lyfta med sin last, en rejäl vildkanin, den hängde fast i fågelns ena fot och han måste gå ner lite längre fram. En mötande bil visste inte vad vi väntade på och vispade förbi och det störde så fågeln lämnade bytet och flög ensam iväg. Vad är det för fågel?

Vi såg inte slutet

Skrivet av: brittakarolina | 27 augusti 2016

Än är det sommar

DSCN8201Havtornsbären som jag längtat efter att få se igen, är här. Varje morgon plockar jag i en kaffekopp och strör på flingorna till frukost.DSCN8209Louise Odier blommar och doftar, sen jag såg den i Louis Sparres trädgård i Ljugarn på 70-talet, många meter hög och vid, har jag önskat få den till sällskap och den har nu överlevt här bland vilda rötter i många år.

DSCN8211Men den som verkligen överlevt längst är Ölandstoken, den planterade vi vid två hörn av huset där vi trodde det skulle blåsa mest och de skulle skydda lite. Man sa då åt oss att inget utom Ölandstok skulle kunna överleva på den torra sanden.

DSCN8124-001

Sommaren har kommit tillbaka och när det skymmer efter en het dag stiger älvorna upp ur marken i myren och sveper till slut in oss helt.

 

Older Posts »

Kategorier

KolarLottas Blog

Välkommen till min lilla värld.

Henriette Ousbäck

textile artist

WordPress.com News

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.

Yellingrosa's Weblog

Poetry, Visual Arts, Music and IT Tech

FIBERTIGER

Just another WordPress.com weblog

Livet efter 70

Just another WordPress.com weblog

Word Nerd

POLONIUS: What do you read, my lord?

Biyaheng Juan-Sided

A FIlipino's Perspectives on People and Places

MOLLES BILDER

Välkommna skriv gärna en kommentar

BJÖRNBILD

Jag tar inga dåliga bilder, bara konstnärliga!

körsbärsgårdens blogg

av Marita Jonsson

Myrhammar

Life is an adventure!