Väsbyån den raka
Min vanligaste promenadväg när snön smält och gångvägen torkat upp är Väsbyån söderut. Efter snösmältningen och innan vass och kaveldun växt upp brukar ån se bredare och mer vattenfylld ut, nästan som ett lite större vattendrag.

Det har hunnit bli maskrostid och på marken trängs de och strålar i klargult, alla ser dem och man aktar sig för att få växtens mjölksaft på något ljust plagg, det blir fläckar som består. Trots allt vi läst och hört om hur nyttiga alla delar av växten är, låter vi dem stå eller försöker rensa bort dem från våra odlingar.

Ängskavlen som kantar ån är på väg att slå ut. Den här delen av Väsbyån har inte så många simmande fåglar, nästan inga alls. Kan det bero på minken?

Hästkastanjerna på Marabousidan om ån är kraftiga och storvuxna, en kastanjeskog fyller södra delen av planen med grönska. Marabou är som de flesta stora livsmedelsindustrier ägda av ännu större företag och Marabou är nu en del av koncernen Mondelez, världens största chokladföretag. Kakaobrist och prishöjningar har nu krympt chokladkakor och praliner.

Vid Elfsunda svänger ån tvärt in genom en tunnel under järnvägen och en gångbro vid sidan gör att man kan gå torrskodd samma väg. Här kan man välja att följa ån till Edssjön eller gå till Elfsunda och vidare men jag vänder och går tillbaka.

Båt i Väsbyån, hur och varför?

Örat av skulptören Axel Nordell (1914-1997) ligger lutad i gräset nära en bro över ån.

Piosaurus av Ann-Charlott Fornhed har stått vid stationen i fem år som ett kvalitetstest, men har nu fått en fristad i grönskan nära Afrodite av Mats Amundin (1915- 2011)

Den jättelika gräsytan mellan järnvägen och gångvägen verkar vara en lämplig plats att samla skulpturer som Kommunen fått och haft huvudbry med att placera. Här är en plats man sällan söker upp men som alla kan se ett ögonblick från tåget när det saktar in eller startar. Är det här början på en ny skulpturpark ? är rubriken i lokaltidningen och när man talar med Trädgårdsmästare Nils Odén kallar han platsen ett skulpturhospice. Han ger också en bild av hur Väsbyåns framtid med nygrävda krökar är tänkt att bilda ett vattenland.


































































