Brittakarolina's Blog

Har varit där och kommit hem igen och sakta vaknat upp från en annorlunda vecka. Det höll på att inte bli någon resa i år, bilen ville men min ena arm sa nej. Då kom Karin och hämtade mig och körde oss båda till stugan där Niklas laddat åt oss med ved och mat, sedan bytte han till min lägenhet en vecka och höll balkongtomaterna vid liv och vi fick en skön vecka med måttligt solgass och ett par tunna regn.

Den röjning av tomten som varje år fått stå över till nästa år och som kräver både muskler, såg och sax, hade Niklas haft försommaren på sig att greja och under ett regnigt besök av Gösta och Selina hade de eldat upp det mesta av det utrensade, en jättebrasa.

Man springer på alla vägkanter, asfalterade eller grusvägar, man lever farligt och söderut finns inga gång-eller cykelbanor annat än mellan Visby och Tofta och den täta sommartrafiken gör att möten ofta råkar uppstå nära en springande.

Våra trogna rosor levde men hade inte blivit rensade från gamla intorkade grenar och nypon på ett par år och den svåra försommartorkan hade släckt eventuellt fördröjda blommor, så det fanns att göra. Karin räfsade vita stenar tillbaks till de hål de fyllts i, för rabbisarna hade sprätt omkring med gruset så marken var vitprickig.

Winchester Cathedral får mer vatten vid regn än de övriga, den får av stuprännan och fortsätter att blomma..

Vi sitter ner och dricker av det stärkande vattnet från brunnen. Det kommer från en ström under myren, några hundra meter från oss fanns redan på 1700-talet en hälsobrunn där sommargäster kunde stärka sig och på Sallmunds gård skymtar en brunnspaviljong från senare tid.

Vi måste kolla om strandkålen är kvar på samma ställe som förr och vi tog en runda på eftermiddagen till fiskeläget i öster. Snärjd i strandgräs på strandgrus skymtade de blågröna bladen fram, lite svåra att upptäcka men de var där. Strandkålsfrön finns att köpa hos flera fröfirmor men att få fröna att gro är en historia för sig. Men i år har Karin lyckats få två plantor från frö att växa på sitt koloniland utanför Södertälje.

Här är en yngre planta som ännu inte fått jätteblad, men för att äta ska det vara nya, späda blad och de skördar man om våren. Strandkålen är fridlyst på Gotland och i Blekinge, kan det vara för att man plockat den till mat i mängder så att återväxten blivit dålig?

Äldre utväxt blad, färgen är ljust blågrön och genomlyst blir det ljusgrönt

Veden av ask som Niklas fått från Jakobsson på Långmyre, brann stilla och utan sprättande, lågorna slickade tyst det täta träet och elden värmde längre ut i rummet än något annat.