Tankar kring ATT SPINNA
En rubrik som samlar ”spinna garn”-entusiaster har dykt upp på facebook och som just en sådan följer jag med och läser inläggen och frågorna kring spinnandet. Vi som inte längre är tvingade att spinna garn för att tillverka våra klädesplagg och andra textilier kan i lugn och ro fundera över och fantisera om när människan kom på att göra garn till textilier. Ganska snart inser man att garn till textil har föregåtts och existerat jämsides med garn till snören, fångstnät, rep och att hålla ihop, bära eller dra föremål med o.s.v.
Garnets tillkomst är mycket enkel, ett knippe fibrer, även om de är långa faller isär om man försöker lyfta eller dra något med dess hjälp men om man tar ett grepp om fiberknippet och vrider stråna om varandra, så håller de ihop och blir starka nog att binda något med. Friktionen mellan fibrerna gör att vridningen låser stråna, de bromsar varandra och håller ihop. Det är en elementär kunskap, bekant för de som varit med om att binda ihop skördad säd till kärvar med ett knippe vridna strån och det kan visas med ett par enkla handgrepp. Det kunde utföras av människor ävenför mycket länge sedan (s.k. jägare och samlare) utan att det gav daterbara spår. Äldsta bild av rep kan ses i spansk grotta avbildat för 17 000 år sedan..
Garn – snöre – rep kan tillverkas utan andra redskap än händerna, man vrider ett antal fibrer och lägger till fler och bygger ut garnet på längden, men för att det ska gå lite fortare och att praktiskt hantera det garn som bildas har man gjort enkla hjälpmedel för att påskynda tillverkningen och samla upp garnet.
Det enklaste garnet – repet.
Vid en täckating på södra Gotland för några år sedan såg jag hur man vred rep med bara händerna. Det ingår i taktäckningen för att agen inte ska blåsa av taket. Med täckating menas att man samlas och täcker ett hustak men ag (Cladium mariscus), ett halvgräs som är ett tåligt tacktäckningsmaterial och som växer på vissa myrar på Gotland och Öland. Det går åt mycket ag vid taktäckning och man kör många vändor för att hämta så det räcker. Många människor är vidtalade vid taktäckning och alla har sina roller i arbetsgemenskapen och bland annat ska rep tillverkas för att hålla agen på plats. Min blogg 19 september 2018 beskriver täckating vid Hundlausar på södra Gotland.

Mannen i rutigt hämtar ett grepp strån ur agstacken

och vrider stråna om varandra och drar, repet ”äter själv” ur stråförrådet, dvs dras med av vridningen och

blir längre och längre när han vrider och drar vidare.

Det här är i princip hur alla garner bildas. vridning, dragning och tillförsel av material.
Jag säger inte att ag är världens äldsta material även om det är mycket gammalt, det är tekniken som är äldst att vrida rep och snören av material som varierat med plats på jordklotet och som vi haft med oss längre tid än vi kan datera.

Fortsättning följer, då mer om att spinna.
S
By: Karin on 11 februari 2025
at 4:32 PM
Hej du har kommit in men utan text
By: brittakarolina on 11 februari 2025
at 7:25 PM
Detta var verkligen intressant. Fantastiska med bilderna där man ser hur det gick till.
By: Eva on 13 februari 2025
at 12:13 PM
Tack Eva, vi har glömt så mycket och att lära sig på nytt är väldigt roligt.
By: brittakarolina on 13 februari 2025
at 8:28 PM
Hej! Hittade din blogg när jag letade info om Kungsholmen. Jag växte också upp där på Bergsgatan och Kungsholmsgatan i gamla polishuset. Kanske vid samma epok. Är född 1935.
Det var så roligt att finna och läsa om ”vårt” område! Varmt tack för det!
By: Rita Bertenstam on 20 mars 2025
at 2:10 PM
Ja det är något speciellt med hela det området, det sitter som klistrat i hjärnan och jag minns precis hur gångarna gick i de små planteringarna kring rådhuset och polishuset och vad som fanns i de få rabatterna. Jag är född 1929 och vi kom 1935 eller 1936 till Stockholm, så våra spår har nog korsats flera gånger. Bor du kvar på Kungsholmen? Tack för att du hörde av dig. Brittakarolina
By: brittakarolina on 21 mars 2025
at 12:11 PM