Skrivet av: brittakarolina | 31 maj 2025

Den Löwenströmska donationen och Holmens gård

Fortsättning från bloggen i april

I april när jag gick utmed Fysingen på Ingegerdsleden kunde jag skymta en gård med flyglar bakom ogenomträngliga snår. Jag gick hem och googlade och såg efter på kartan om gården var utsatt och om den hade ett namn. Den hette Holmen och den visade sig ha de äldsta kvarstående husen efter mer än 100 års vårdhemsverksamhet för förståndshandikappade som bedrivits här och vars avkastning gick till driften av sjukhuset. Det blev inledningen till ett ivrigt letande efter nedskrivna uppgifter. Men jag börjar med det som gav upphov till området ”Löwenströmska” i Upplands Väsby-

Gustav III, kung över Sverige, föddes 1746 och dog 29 mars 1792. Han blev skjuten 16 mars 1792 vid en maskeradbal på Operan och dog två veckor senare på Stockholms slott. Den som sköt var Jakob Johan Anckarström och dödsorsaken kom att bli, blodförgiftning och lunginflammation. Ett fint och läsvärt referat av allt kring kungamordet och om Anckarström går att läsa i Hembygd nr 3, September 2009, årgång 38, sid 11, där Inga-Lisa Gustavsson har läst Sofie Elkans historiska romaner från 1910 ”Jacob Johan” och ”Kungamördaren” och som finns bland Upplands Väsby biblioteks ”rara böcker”. Svenskt biografiskt lexikon har också en artikel av L. Stavenow som belyser Anckarströms liv före mordet.

Gustav III, målning 1771 av Alexander Roslin, poster

Vem var Jacob Johan Anckarström? Han föddes på Lindö gods i Vallentuna 1762, han hade två bröder Carl Ulrik och Gustav Adolf och en äldre halvbror som var oäkta son till fadern. Barnen var moderlösa och sov i faderns rum och de fick en sträng och spartansk uppfostran. Fadern dog när Jacob Johan var femton år och familjens vän bibliotekarien Carl Christoffer Gjörwell blev förmyndare för sönerna. Enligt testamentet ville fadern göra om Lindö till ett fideikommiss med Johan Jacob om fideikommissarie men förmyndaren kunde inte gå med på det, då det skulle bli orättvis för de övriga arvtagarna. Denna första motgång gjorde Johan Jacob besviken och för honom återstod den militära banan. Redan som liten blev han inskriven vid livregementet och en korpralsyssla var inköpt åt honom för 12000 daler vilket ingick i korpralbostället Antuna. Han började tjänstgöra vid gardet när han var 16 år, han såg bra ut men var stolt, snarstucken och stursk. Hoppet att kunna inlösa Lindö gjorde honom snål och penningkär. Då han med sin förmyndare Gjörwell besökte Runsa som då arrenderades av Margaretha Löwen, blev han bekant med dottern i huset Gustafva Löwen och hon kom sedan att bli hans maka. Deras väg gick först till Mellösa och sedan Torsåkers säteri. Efter en tvist med Torsåkers ägare flyttade paret till Stockholm. Jakob Johan delade den adliga oppositionens förbittring mot Gustav III. Han gjorde en resa till Gotland för att söka ett lämpligt arrende. Det var i en krigstid när Ryssland när som helst kunde landstiga på ön. Han talade nedsättande om kungen så att folk kunde höra och följden blev en angivelse för majestätsbrott. Han frikändes till slut men förstod att kungen hyste ovilja mot honom och arbetade på hans undergång. Han blev bekant med Clas Horn som hade samma åsikt om kungen som Jacob Johan och de beslöt att röja kungen ur vägen. Flera adelsmän blev delaktiga i komplotten.

Gravyrporträtt av Jakob Johan Anckarström, Historiesajten

Så kom dagen 16 mars 1792 då Jacob Johan efter flera försök fick ett tillfälle att skjuta Gustav III på Operans maskeradbal, kungen dog inte utan blev liggande i ett par veckor, innan han avled. Dödsorsken var lunginflammation och blodförgiftning. Mördaren och de sammansvurna (16 st) avslöjades och bestraffades, Jacob Johan dock med den grymmaste avrättning. Flera släpptes fria, några dömdes till landsförvisning men Jakob Johan fick dö för dem alla.

Efter bestraffning av kungamördaren fick Ankarströms familj och anhöriga byta namn, det blev en kombination av hustruns flicknamn Löwen och ström i Ankarström, Löwenström..

Gustav Adolf Anckarström Löwenström, bilden lånad från släktforskningsprogrammet Geni

Gustav Adolf Löwenström, yngre bror till kungamördaren levde länge med tanken att på något vis sona broderns brott. Han kom fram till att bygga ett sjukhus utmed vägen mellan Stockholm och Uppsala kunde kunde vara en god gärning. Han tog avsked från sin militärtjänst i april 1805, sålde sina gårdar Mellösa, Berga, Foderby och Nähle och köpte i stället Hammarby gård och Holmen i Hammarby socken. Han gifte sig 1809 med stiftsjungfru Hedvig Ankarcrona och strax efter giftermålet sålde han sin ärvda del i Lindö säteri och även Torsåker och slog sig ner i Hammarby socken (på Holmen ?).

Carl Christsoffer Gjörwell d.y., målare okänd, Haga parkmuséum

Gustav Adolf Löwenström uppdrog åt sin vän professor och stadsarkitekt i Stockholm Carl Christoffer Gjörwell d.y. att rita ett lasarett, det byggdes i Hammarby och stod färdigt 1811. Genom gåvobrev och testamente lät Löwenström 1811 instifta en sjukvårdsanstalt, Löwenströmska Lasarettet och Serafimerordensgillet skulle sköta styrelse och förvaltning. Med fastigheten Holmen som ingick i donationen avsåg han att den skulle ge underhåll åt sjukhuset. 1825 utsågs en egen sjukhusdirektion med landshövdingen som ordförande och man likställdes med andra länssjukhus och och sedan 1876 är region Stockholm dess huvudman.

Första sjukhuset. Målning i Löwenströmska sjukhusets personalmatsal

Till att börja med hade sjukhuset tre sjukrum med plats för 6-8 sängar och läkaren Christian Ziegert som kom från Tyskland bodde på övervåningen i sjukhuset. Till sin hjälp hade han Beata Westerberg, sköterska, kokerska och städerska. Ziegert blev kvar i 40 år och namnen på sjukhusets första trotjänare finns bevarade i gatunamn inom området likaså arkitekten Christoffer Gjörwells.

Själv togs Gustav Adolf Löwenström snart in på sitt sjukhus och dog där i lungsot en marsdag 1813. . Testamentet efter honom gav lasarettet, förutom byggnaden och det stora ointecknade markområdet 11.466 riksdaler, en stor summa på den tiden.

Gamla tillbyggda Löwenströmska

I mitten av 1800-talet byggdes sjukhuset ut och antalet vårdplatser ökade så att vid sekelskiftet hade man 54 platser. Tuberkulosvård ingick i verksamheten och ett sanatorium byggdes 1910. Det ursprungliga lasarettets huvudbyggnad från 1809 användes till mitten av 1960-talet, då ett nytt sjukhus togs i bruk.

Sanatoriet, bild från Kjell Carli, Utforskat.se

F.d.sanatoriet, nu demensboendet Hammarby Slott 2025. Slottets bild på nätet.

Stockholms läns landsting beslöt 1881 att på Löwenströmska lasarettsegendomen upprätta en idiotanstalt för 15 patienter och med en en huvudbyggnad i sten. Ekonomi och administration skulle vara densamma som för sjukhuset. Anstalten byggdes och togs i bruk 1884. Dagens språkbruk för ”idiot” fanns inte vid den här tiden utan sågs som en mer saklig benämning, den finns både i latin och grekiska och betyder okunnig. Men när ordet idiot övergick till att bli ett skällsord ändrade man beskrivningen av personerna på anstalten och när ett nytt vårdhem kom till 1914, hette det Stockholms sinnesslöanstalt och 1920-1942 hette det det Sinnesslöanstalten men även ordet sinnesslö var negativt så 1942-1955 blev det Skol och arbetshemmet. När när man ville utvidga sinnesslöanstalten år1907 framhöll man att det fanns två grupper av patienter, bildbara och obildbara. De bildbara skulle få uppfostran och utbildning och de obildbara endast vård. Det behövdes alltså en skola för barn i skolåldern, arbetshem för bildbara över skolåldern och asyl för de icke bildbara sinnesslöa. De tilltänkta anstalterna kom till mellan åren 1910 och 1914.

Vita Holmens gård i maj 2025.

Skolan fick heta Klockbackaskolan (nu riven), ett kvinnligt arbetshem med centralkök och bageri byggdes och ett manligt arbetshem inreddes i huvudbyggnaden på gården Holmen som också kallades Vita Holmen. Både manliga och kvinnliga elever från arbetshemmen sysselsattes med arbeten i lasarettets trädgårdsodlingar, sjukhuset och lantbruket. Driften av Holmen skulle förse lasarettet med de medel de behövde för att kunna fungera.

Asylen maj 2025

Asylen dvs vårdhemmet byggdes också och stod färdigt 1914.

1944 skildes lasaretts-och omsorgsverksamheten åt genom landstingets beslut i samband med att en ny omsorgslag trädde i kraft 1945. Det hälsades med tillfredsställelse av de berörda då förhållandet mellan skolan och sjukhuset blivit något ansträngda. Så småningom revs växthusen i den stora handelsträdgården och fruktträden sågades ner. Skolan och vårdhemmet fick egen ledning, Ny skola byggdes och nya elevhem och skolan moderniserades. Med tiden har dock synen på omsorg om förståndshandikappade förändrats och 1984 lades särskoleverksamheten ner. Handikappombudsmannen menar att ”Särskolan som egen skolform bygger på ett förlegat institutionstänkande”. Han vill därför avveckla förskolan. Fråga i riksdagen 2001.

Årtal och uppgifter för olika verksamhetsbeslut, byggen och nedläggningar går att ta fram. Många av lokalerna finns kvar och väntar på att vara till fortsatt nytta eller rivas. Men hur var livet här, så mycket förändrades under de 100 åren. Före slutet av 1800-talet fanns inte t.ex. vård eller utbildning för personer med förståndshandikapp. Jag har hittat tre berättelser där olika befattningshavare beskriver sina upplevelser, en syssloman Erik Sandstedt åren 1910 – 1914, en rektor Gösta Nordfors åren 1946 – 1984 och en före detta särskoleelev Marita Jansson åren 1969 – 1974.

Jag bryter här, bloggen blir annars för lång och jag spar berättelserna ur minnenas verklighet och mer om Holmen till nästa blogg.

Sjukhuset som byggdes 1968 är vad som nu återstår av sjukhusverksamhet, dock upphörde akutsjukvården och BB likaså i slutet av 90-talet, avdelningar för rättspsykiatri med byggnader har tillkommit 1985 andra vårdgivare är Stockholm Spine Center, geriatrisk klinik, dialysmottagning, ortopedi, ögonklinik med flera. En upprustning av de tekniska installationerna gjordes nyligen. Demensboende finns i före detta Sanatoriet.

Mark för bostadsbyggande runt Stockholm är attraktivt och år 2007 sålde Upplands Väsby kommun det Löwenströmska området till ett byggnadsföretag, Savana. Det skulle ge Upplands Väsby en ny stadsdel med 200000 kvm byggrätter, bostäder, äldreboende, LSS-bostäder, skolor kontor och handelslokaler och projektnamnet är Löwenströmska Parken. Den stora byggnationen har ännu inte kommit igång, inflygningen till Arlanda är för störande.

Savanas bild av hur bebyggelsen av Löwenströmska parken kan tänkas bli. Längst upp till vänster på bilden syns det nuvarande sjukhuset och längst till höger bland träden sticker Holmens hus upp genom grönskan.


Svar

  1. Profilbild för Karin

    vilken tidsresa !!!

    • Profilbild för brittakarolina

      Ja och den fortsätter. tack för att du tog dig igenom.

  2. Profilbild för Eva

    Detta var verkligen en intressant historia. Du har lagt ner mycket tid och forskning i detta. Inlägget borde publiceras för jag tror vi är många som inte kände till detta. ”Löwenströmska” har man ju ofta hört talas om, men att det fanns en så omfattande historia bakom är hisnande. Bara hur namnet kom till är fantastiskt.

    • Profilbild för brittakarolina

      Tack Eva för att du har läst. Jag blev så fångad av de vittrande husen som står där och har blivit bortglömda. Sen har jag bott i kommunen sedan 1962 och inte vetat om något annat än att sjukhuset släppt ut orenat avlopp i Fysingen så det gick inte att bada där. Det gjorde man ju i alla sjöar för 150 år sedan. Men det är något med Holmens gård som berör mig mer, att den inte har någon fadder. Alla övriga ”gårdar” i kommunen har familjer som kämpar med näbbar och klor för att gården ska överleva, men Holmen har gått förlorad genom att ”ägaren” saknas, eller att vara köpt, såld och använd så känslolöst.


Lämna en kommentar

Kategorier