Skrivet av: brittakarolina | 11 juli 2025

Holmen

Del 2 i en lång berättelse jag ännu inte ser slutet på.

Gården Holmen hade en egen historia innan den ingick i Gustav Löwenströms köp av mark och gårdar till donationen och namnet Holmen kan spåras bakåt i tiden tillsammans med Hammarby till före Sten Sture den äldres (1440 – 1503) tid dvs till slutet av 1400-talet. Den var betecknad som Frälse dvs ägd av adelsperson och som sådan skattebefriad mot att ägaren vid behov ställde upp i kungens tjänst med en bra häst och utrustning för den och en man.

Uppgifterna om gården Holmens existens har jag hämtat i två verk: Det medeltida Sverige 1 Uppland, Vallentuna och Seminghundra härader av Sigurd Rahmqvist och Herr Mårten i Borgby av Göran Strömbäck, Martinus Laurenth Aschaneus var kyrkoherde i Fresta och Hammarby 1620 – 1641.

1494 nämns Holmen, då säljer Birgitta Olofsdotter (Tott) till Sten Sture och hans hustru Ingeborg Åkesdotter (Tott) Birgittas kusin, alla sina arvegods i Sverige, däribland en gård i H. som räntar 1/2 läst korn och 2.00 pn. 1495 upptas i Sten Stures jordebok bland köpegods, en huvudgård om 1.0, som räntar 1/2 läst korn och 2.0 pn. och som köps av fru Birgitta i Hammersta, namnet Hammarby har strukits över och över raden står att gården heter ” Holm”.

Sten Sture d.ä., bild lånad från historiesajten

1502 innehåller Sten Stures jordebok samma uppgifter; huvudgården heter Hammarby eller Holmen.

Gustav I (Vasa), bild lånad från historiesajten

1531 äger Gustav I (Vasa) gården Holmen om 1.0 som han fått vid skifte 1528 med arvingarna till Sten Stures änka Ingeborg Åkesdotter. 1543 redovisas gården Holmen med jordetalet 1 1/2 och räntan 6 pund korn och 2.0 pn; gården har 5 punds utsäde, äng till 30 lass hö, skog, gott mulbete och lite fiskevatten (Rahmqvist). 1595 kom Henrik von Falkenberg, tysk adelsman till Sverige från Livland, där hans ”egne gods är honom av de påler fråntagne”, varför han hos Karl IX ”begärte att honom någon annan lägenhet måtte inrymmas till dess han sine fråntagna gods kan återfå”, vilket beviljades honom i följande ordning, 1603 förlänades Henrik von Falkenberg Holmens gård. 1623 10/8 såldes med kungligt tillstånd av dennes söner till Johan Sparre tillsammans med övriga förläningar. 1613 dessförinnan byggt till säteri. Åbo Per Olofsson. Folket på Holmen hade i kyrkan sittplatser i bänk VII på kvinnfolkssidan och bänk VI på manfolksidan.

Johan Sparre 1587 – 1632

1627 Skattepålagorna 2, Johan Sparres Hammarby Västergården, Hammarby Södergården, Holmen ( ”Holma sätegård”), åbo Per Olofsson. Utsäde 12 tunnor, hästar 2, fåle, sto, ungsto, kor 5, kvigor 4, tjur; g. får 16, ungfår 3, g. svin 1, ungsvin 4; påförd skatt 6 daler 5 öre. 1683 reduceras från Johan Sparres arvingar, kronogårdarna i Hammarby by tillsammans med avgärdabyn Holmen och blir Rusthållet nr 13 som består av två hemman Hammarby (rustningsstam) och hemman Holmen (augment). ( Göran Strömbeck).

Några ord vi sällan möter : Avgärdaby är en by som har anlagts på utmarken till en äldre by s.k. bolby. Säteri eller sätesgård var ursprungligen en adlig gård befriad från skatter och andra kronoutskylder. Sätesgård i kamerala handlingar var inte alltid den gård frälsemannen själv bebodde, han kunde låta gården brukas av bönder. Indelningsverket skapades av Carl XI 1682 och upphörde 1921. Rusthåll en eller flera gårdar skulle gå samman och bilda rusthåll eller rotar som ansvarade för ryttare, soldater eller båtsmän, som de avlönade och gav ett soldattorp. Augment öka eller förstärka Augmentsgård förstärkare till rusthållet. pn=penning medeltida myntslag, lägsta valör.

Om Holmen: (Göran Strömbeck) Avgärdaby inom Hammarbys rå och rör. Läget på kulle vid sjön ger intryck av holme. 12 öresland. Med bolbyn geometriskt avmätt 1685 (vid rågångstvist), 1760 (vid storskifte) och 1862 (vid laga skifte). Ett arv-och eget hemman med medeltida ursprung. Med tiden vanligt krono.

Hammarby by och Holmen: Augmentshemmanet Holmen kom i enskild persons ägo genom rusthållarens ” köp till skatte” år 1722 8/11. Rustningsgårdarna och Holmen ingår sedan 1811 i den Löwenströmska lasarettsegendomen och i jordeboken 1817 betecknas de som Hammarby nr 1, 1/2 mantal, 10 1/2 öresland, Hammarby 2, i mantal 13 öresland, Holmen nr 1, 1 mantal, 12 öresland.

Stora ofredens flyktingar (ur Göran Strömbecks noteringar i Hembygden Nr 3 September 2008) Stora ofredens år i Finland var 1700-1721, särskilt från och med 1713, då landet var under ryskt herravälde. Då översvämmades Fresta-Hammarbyorten av flyktingar österifrån och mängder av officerare märktes på ortens herrgårdar. Högst i rang bland dessa var översten Henrik Johan Schauman (f 1649). Kyrkböckerna visar att Schauman installerat sig i Hammarby med kvarter på Holmen. Slitningar mellan främlingarna och ortens egna dokumenteras i flera fall, så ska översten Schauman i tvistemål med klockaren Olov Andersson i Hammarby, personligen ha slagit denne.

Vad som hände med Holmen efter att de finska gästerna återvänt hittar jag inga noteringar om mer än att Grosshandlare Backman står nämnd som ägare till Holmen år 1784.

1792 dog Gustav III och 1805 köpte Gustav Adolph Löwenström Torsåkers gård där brodern Jacob Johan Anckarström tidigare bott. 1808 köpte han Hammarby och Holmen. En uppgift säger att han då även flyttade till Holmen. 1811 är året för den Löwenströmska donationen. Då stod sjukhuset färdigt. 1813 dog Gustav Adolph Löwenström på Holmen, Hammarby.

1884 hade Stockholms Läns landsting beslutat att de skulle ha en anstalt för förståndshandikappade, den skulle vara nära lasarettet och de skulle ha gemensam styrelse.

Nu Holmens närmaste kontakt med Fysingen. April 2025

Frågor som uppstått om Holmens tidigare bebyggelse , innan den ingick i Löwenströmska donationen. Hade Holmen flera gårdar? När var Holmen en holme, kringfluten av vatten som uppges på flera ställen. Har någon sett det? Man brukar räkna med att landet höjt sig 5 meter sedan vikingatid och sjösänkningarna av Fysingen i början av 1900-talet var nästan 2 meter så man tog sig lättare vattenvägen till flera platser som senare grundades upp . ”1613 byggt till säteri”, låter oss ana att det var lite mer påkostat än ett enkelt lanthem. När fick Holmen sina flyglar och är huset byggt av timmer som senare putsats? När blev Holmen den Vita Holmen och har det med husets puts att göra?

År 2006 utförde Nationella laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi, Hans Linderson i Lund en dendrokronologisk undersökning av tre sågskivor från stödben i huvudbyggnaden Vita Holmen på Löwenströmska sjukhusområdet. Analysen visar att samtliga tre byggnadselement kan ha avverkats vinterhalvåret 1810/11. Analysen var beställd av SIFU Akademi (Samuel Berg).

Hur Holmen avspeglats av tre olika personer från skilda tidpunkter under 1900-talet följer.


Svar

  1. Profilbild för Karin

    så spännande att springa på Holmens gård helt oväntat! Att dendrlkronologiska mätningen visar vi på 1800-tal är ju intressant, timmer har såklart bytts ut vid behov så det kan ha varit någon nyare bit man fått tag på då….

    • Profilbild för brittakarolina

      Ja och vid samma tid doneraddes sjukhuset och Holmen, kan tänka mig att man ville ha dåligt virke utbytt till dess.


Lämna en kommentar

Kategorier