Kring 20 september
Hela våren längtade vi efter regn, det hade varit sparsamt med snö under vintern, så vatten fattades. Vi fick också höra att grundvattnet var extremt lågt och uppmanades att inte slösa med kranvatten. Men våren med grönska kom ändå och sommaren och sedan kom regnen. Väsbyån brukar smalna sommartid och täckas av andmat och gula näckrosor, vass och kaveldun skymmer sikten och på en del sträckor är inget vatten synligt.
När vattnet börjar synas igen är det roligt att gå utmed ån, då händer alltid något. Ett svanpar med fem levande ungar betade av bottnen på ån.
De stora ekarna på åkanten är fulla av ekollon.
Regnen som kommit har blivit kvar i pölar som inte hinner torka upp mellan skurarna och där i gruset gror gräset lysande ärtgrönt på vägen.
Åns raksträcka söderut rör sig sakta och vattnet är klart, man ser bottnen och ovanligt många änder håller till utmed kanterna. Inga höstfärger har ännu letat sig in i grönskan.
Och hemma på balkongen väntar en blommande Amaryllis, jag sparade två lökar från julblomningen för att se om jag klarade att sköta dem till nästa jul. En av dem ville inte vänta och lyser nu upp bland semestrande grönt.
Brittakarolina's Blog 
Grattis till den fina amaryllisen. Mina lökar är ännu kvar ute i rabatten.
Glad måndag!
/Ingrid
By: Ingrid on 22 september 2025
at 12:56 PM
Tack Ingrid, när jag var barn var krukväxter något man lyckades eller misslyckades med, dvs man skötte dem så de helst överlevde. När amaryllisen blommade om hos min moster , var det dags att hälsa på och beundra blomningen och höra hur hon burit sig åt för att lyckas med den. Det är svårare nu för lägenhetsklimatet gynnar inte all växtlighet. / Britta
By: brittakarolina on 23 september 2025
at 11:09 PM