Brittakarolina's Blog

Snabbaste Gotlandsresan

Vi längtar beständigt till den lilla stugan på Gotland. Sommaren som gick var full av hinder och vi behöver vara två när allt ska bäras in och ges plats inomhus till nästa år. En lördag vid kaffedags, strax innan Göstas Sverigevistelse var slut för den här sommaren, ringde mobilen. Det var Gösta och eftersom han är en rörlig person frågade jag först, var är du? Vi är HÄR svarade han och mobilen visade grönt gräs och jag såg var han var, på Gotland och sen såg jag Selina och förstod……

De hade flugit med Göstas plan på morgonen från Eskilstuna till Visby, hyrt en bil där och var nu igång med att bära in allt kring stugan som behöver tak för vintern. Jag hade grubblat över hur någon eller några skulle få tid att göra resan för att just stänga till för i år men en resa för oss behöver planeras och beställas och viktigast av allt, betalas. Gösta och Selina var redan där.

Göstas plan har Lasses initialer på magen, jag tror att Lasse hade varit mycket road av att få vara med på flygturerna och på det här sättet är han ju alltid med.

Ni tar väl bilder av hur allt ser ut nu, om det är grönt på marken? När sommaren är över brukar marken ofta vara brun och torr men det har också hänt att det varit grönt och vackert om det hunnit regna något. Bilderna i den här bloggen kommer alla från Göstas mobil. Kanske har gräset blivit lite grönare av att skickas mellan mobilerna och sen till datorn, men det var också en strålande dag och Selina säger att så här såg det ut. Här är stugan och marken är grön. Rabbisarnas lömska hål under och nära huset är utjämnade och gräset gör allt för att täcka allt grus vi fyllt hålen med. Niklas har jobbat under två somrar med att göra marken motbjudande att gräva hål och gångar i för rabbisarna och helst ska de små sötnosarna själva vilja flytta till andra marker. Det ser ut som om Niklas har lyckats och han jämnade ut det sista av den stora grushögen vi fick levererad för 7 år sedan och som alla hinkat ut småsten från under de senaste somrarna.

Här har varit helt uppgrävt och djupa förbindelsegångar åt flera håll. Tidlösorna ser vilsekomna ut, de har blivit uppgrävda och avsmakade av rabbisar, här är en liten tofs de lämnat kvar. En stor tallgren hänger brun och är knepig att enkelt plocka undan, den har brutits men inte fallit, det blir nästa års jobb.

Medan gångarna under stugan och plintarna varit viktiga att få stopp på har rabbisarna nöjt sig med att gräva sig in under bodarna, men även här har det blivit obekvämt att fortsätta.

Södra gaveln, det gröna på väg och inga snubbelhål.

Utsikt mot söder och elledningarna borta.

Stugan sedd från söder. Det lilla huset fanns inte med i några drömmar eller planer då vi blev en familj, men vi inspirerades av de små husen i strandskogen vid Holmhällars pensionat, där vi bodde med tre barn och hund i flera somrar. Något enkelt att sova i till natten och gott om plats utomhus för barn att röra sig på. Med åren har det tillkommit bekvämligheter som el och en tvättbod med dusch och tvättmaskin, toalett och nedgrävda avloppstankar.

Stugan är nu låst för vintern och Visby nästa.

Mot brevlådan 1 km. Här på den torra sandkanten några meter högre än stranden har vägen gått när Gotland hade mycket vatten även på land. Utmed vägen växer många vildäppelträd men bland dessa kan det även uppstå något som smakar gott och är direkt ätbart, i dungen till höger finns ett sådant.

Majsen frodas, på höger sida är åkrar som haft sockerbetor, säd av olika slag, vall och nu sedan ett par år majs. De odlare vi talat med blir lyriska när de talar om majs. Korna tycker om majsen, den är näringsrik, man hackar ner hela växten till foder, inga rester och den växer gärna flera år på samma åker.

Stenvasten söder om brevlådan följer vägen och den finns i rester utmed hela åkervägen och även på vår tomt. De nyligen lagade och återuppbyggda vastarna är stiliga och turistvänliga, men de här olagade resterna andas fortfarande och är de verkliga minnena från förr.

Selina och Gösta på väg igen. De var tillbaks i Eskilstuna – Stockholm i tid så Selina hann till sin bokklubb klockan 20.

Det här är vad piloten ser i planet och lite till.