Överlevare

Vägglav
Stenen med de gula lavarna står vid en av stigarna in till Elisparken i Upplands Väsby, jag har försökt hitta namnet på lavarna och det närmaste jag kommer är vägglav (Xanthoria). Den är klargul och sitter tätt mot stenen och jag läser att den förekommer på trädstammar och väggar förutom sten och havsklippor och den är vanlig i hela Sverige utom längst i norr.
För att skilja på lavar och mossor kan man förenklat säga att mossor oftast är gröna och mjuka medan lavar är hårda och grå, gula, bruna eller svarta. Laven ser ut att vara en enhetlig växt men består av en alg och en svamp som lever i symbios. Lavar har inga rötter och påverkar inte underlaget där de växer.

Lavar är lite anonyma, vi har aldrig fått plugga in deras namn i skolan och vi möter sällan någon som kan rabbla deras vetenskapliga namn. Trots att jag har Lafvarnas färghistoria i bokhyllan, har jag blivit nära bekant bara med tre lavar och det är för att de är vanliga, de sitter löst dvs är lättplockade och kan användas att färga ullgarn med.
Varför står ett ensamt stenblock här mitt i bebyggelsen? De som som ser till att trafiken funkar i Upplands Väsby, har använt block av natursten för att spärra vissa vägar mot trafikinfart. Man använder ofta betongsuggor till detta men men stenblock är vanligare i Upplands Väsby. Var dessa block hämtats är inte känt men en del av dem har varit klädda med lavar, andra inte.

Numera vet väl de flesta att lavarna är naturens luftindikatorer. ”Om du vill se om luften är ren där du bor kan du kolla vilka lavar som växer på träden. Hittar du lav är luften troligtvis ren. Hittar du inga lavar alls eller bara skorplavar, är luften antagligen förorenad” säger Kristina Bäck, författare och naturguide. Därefter kommer några tröstens ord.
Luften bättre i våra städer. Svaveldioxid anses vara den skadligaste föroreningen för lavar. Många undersökningar har visat ett samband mellan luftens svaveldioxidinnehåll och lavflorans hälsotillstånd och sammansättning. Man vet också att andra föroreningar som fluorider, zink, kadmium och koppar har en negativ inverkan. Stockholms innerstad har inventerats vid olika tillfällen och luften har blivit mycket bättre. Tack vare miljöarbete har föroreningarna minskat mycket i Sverige de senaste 20-30 åren. Halterna är nu nästan nere på förindustriella nivåer. Från att ha varit en öken utan lavar 1968, vid första inventeringstillfället, har nu praktiskt alla träd lavar på sig. Även i Göteborg har luften förbättrats och staden har nu många olika sorters lavar.

Hur klarar lavar kyla? Lavar är mästare på att överleva extrem köld, de kan överleva temperaturer långt under fryspunkten och är ofta de dominerande organismerna i arktiska och antarktiska miljöer. De klarar kylan genom en kombination av dvala och förmågan att torka ut, de stänger av ämnesomsättningen och går in i viloläge. (Northern woodlands magazine).
Lavar är också extremt tåliga mot värme och kan uthärda höga temperaturer upp till 60-90 grader särskilt i torrt tillstånd. De är känsligare då de är fuktiga och kan då skadas redan vid 35 grader.

Uppgifterna har hämtats på nätet i artiklar om Lavar på Natursidorna där av författaren och naturguiden Kristina Bäck och sidor från Naturhistoriska Riksmuséet
Lämna en kommentar