Vi for till Linnés Hammarby trots att vädret var kyligt och regnskurarna kom lite då och då. Det är nästan prick 6 år sedan vi var där (blogg 4 juni 2010) och det som gjorde mest intryck den gången var lavväxten på staketet runt egendomen. Eftersom man då sade sig vilja skydda laven och därför inte tog bort den, var jag nyfiken på om den var kvar och hur mycket den växt till.
Laven var inte kvar, staketet var antingen nytillverkat eller avtvättat med lavdödare.
Nyponrosorna blommade utanför staketet
och den tidigare ingången var ordentligt låst. I stället leds man in i en lada vid sidan om gården, där det finns butik för diverse turistprylar, café och en kassa för entréavgifter. Att hålla den här anläggningen levande med rensade rabatter från Linnés tid, sköta om husen så det inte regnar in och förstör Linnés tapeter med blomstertryck av Georg Ehret, kostar. Men det var Linnéåret 2007 som innebar större förändringar i synen på besökare. 
Man får inte gå in i huvudbyggnaden utan att bli guidad. Eftersom trappor är knepigt för en person med rullator, avstår man frivilligt från att gå in. Vi har dessutom sett huset flera gånger utan guide och utan avgift och det jag gärna hade sett ännu en gång var skåpet för herbarieväxter.
Huvudbyggnadens taktegel
Axveronika i husrabatten
Östra flygeln innehåller just nu botaniskt måleri av Margaretha Bååth.
Västra flygeln som familjen Linné bodde i medan det större bostadshuset byggdes. Här inne visas en utställning om Linnés liv.
Nävor vid västra flygeln. Alla byggnaderna ser ut att vara helt nyligen rödmålade.
Akvilejor som planterat sig själva vid husfoten. Det står att Linné tyckte sig se en samling örnar (örnklor?) i blomman, det somliga tolkar som duvor och därför döpte den till Aquilegia efter latinets aquila = örn.
Växterna i de gamla rabatterna var enormt frodiga, här stod Mose brinnande buske både en vit och en rosa i full blom.
Jag tror att den rosa är lättare att få att överleva, jag hade aldrig någon tur med den vita.
En del växter vet man säkert att Linné hade i sin trädgård, medan andra vet man att de odlades i Uppland på 1700-talet.
Stor ormrot
Sibirisk Iris
Blåklint och mellan buskar och rabatter blommar just nu prästkragar i mängder
Juniblommande rabatt
De instängslade beteshagarna utanför gården blommade också överdådigt, det som såg ut som förkrympta hunkex visade sig vara kummin.
n
Hmmm, nä, kummin är det bestämt inte, däremot spansk körvel (kungen av danmark) och den planterade Linné in. Där växer den tyvärr alltför frodigt nu och har blivit en allvarlig konkurrent till den stora lokalen krolliljor som också dessa planterades in av Linné. För några år sedan inleddes ett forskningsprojekt som skulle se till frågan varför körveln plötsligt fått ett sådant övertag. Jg har tyvärr inte än sett resultatet av denna undersökning. Däremot har jag själv sått spansk körvel i min egen trädgård av frön från Hammarby och de växer utmärkt och försiktigt och utgör ännu inget som helst hot mot trädgårdens många krolliljor. Däremot hoppas jag att den kan konkurrera med ormbunkarna i trädgårdens utkant.
By: Göran Lager on 13 juni 2016
at 8:55 e m
Hej Göran ! Trevligt med en kommentar om växter, jag råkar ha Krok & Almqvists flora tatuerad på insidan av ögonlocken och spansk körvel hade vi invasion av på vårt sommarställe i Vattholma för 75 år sen, så den känner jag mycket väl igen. Som du ser på bilden är de här umbellaterna mycket låga i jämförelse med spanska körveln som når en till midjan och mer när den blommar. På den inhägnade betesmarken som ligger utanför den inhägnade gården växer ingen spansk körvel, nära staketet står en del hundkäx men de är också högre än de växter jag kallar kummin. Nästa gång du besöker platsen (nära parkeringen) råder jag dig att smaka på fröna och förvånas över att kungen av Danmark är frånvarande. Jag är ändå glad för att du skrev, är du möjligen son till Ulla Lager?
By: brittakarolina on 13 juni 2016
at 11:03 e m