Lämnar ön för den här gången, det är vemodigt, så mycket har förändrats och mina minnen skramlar runt och får ingen bekräftelse. När jag packat in sista sista påsen och kollat att alla dörrar är låsta, börjar de stora dropparna falla och ett ösregn är igång på fyra sekunder. Vi brukade säja, Gotland gråter när vi far, men för det mesta har solen lyst och då har vi sagt, Gotland visar sej från sin vackraste sida och vill att vi ska längta tillbaks.
(Bilderna är lite lurviga, allt som var enkelt under en period är nu helt omöjligt i och med att Picasa stängde ner.)
Jag åker ifrån svamparna, det nyklippta gräset,
den framröjda gamla stenvasten och
den omedelbara guldgröna återväxten på vallarna som klipptes, paketerades och plockades hem på tre dagar.
passerar ICA, som inte längre har köer vid kassorna och
Gimbri, vår fina affär i Burgsvik för allt användbart och vackert som gör att vi inte behöver åka långt för att leta upp något minnesvärt att ta med oss från ön.
Det sista jag ser av Gotland genom den blöta rutan på färjan till Oskarshamn, uppradade skarvar på en stenpir.
och det första av Oskarshamn genom samma ruta.
Lycklig hemresa!
Varm kram, Ingrid
By: Ingrid on 21 september 2017
at 3:01 e m
Tack Ingrid, jag passade på att ta en runda genom Småland och titta till graven i Vetlanda och hälsa på en jämnårig kusin som givit mig minnet av att ro i en eka på Emån när jag var 14 år. Bakom hennes hus såg jag en spegling och det var ån som ännu fanns kvar.Hjärtliga hälsningar Britta
By: brittakarolina on 21 september 2017
at 5:19 e m