Skrivet av: brittakarolina | 30 december 2017

Blomsterälvor

DSCN8088 (2)Boken om Blomsterälvorna i träden fick jag på julafton av Karins Glenn som umgås med äldre böcker och som förstått att den kunde vara välkommen.

Jag mötte älvorna sent, såg dem aldrig som barn varken hos kompisar eller på Stadsbiblioteket och kanske var de inte översatta förrän på 50-talet, 1956 och 1953 är tryckår för ett par av de små böckerna med svensk text.Det började för mer än tio år sedan, barnbarnets skola ville att barnen med anhörigas hjälp skulle skapa julpynt till försäljning på skolans julmarknad. Farmor tillkallades, julgranskarameller klarar jag att vecka och klippa, men sen ska det sitta ett bokmärke klistrat på karamellens släta sida och jag tror det var då jag hittade blomsterälvorna första gången. som blanka och förtjusande bokmärken. De finns och hänger i ark lite undanskymt hos bokhandlarna och man får plocka isär bilderna. När julmarknaden var över fortsatte jag att leta efter älvor, jag hade blivit förälskad i dem men hade ännu inte läst på baksidan av arken varifrån bilderna kom. Sen klistrade jag in dem i småböckerna som stod i dockornas bibliotek.

Det gick att läsa vem som var älvornas upphov och jag slog upp på Internet, Cicely Mary Barker f 1895 i Surrey, England. Men det var inte förrän jag kom till London som jag förstod att blomsterälvorna är något av en Brittisk nationalklenod. I Kew Gardens shop var det älvor på muggar och medaljonger, tavlor stora och små och böcker förstås. Jag kunde inte motstå några tryck och med översvallande hjärta ville jag dela med mej när jag kom hem. Men jag uppfattade att här var man ganska kallsinnig och fann bilderna banala och la dem åt sidan utan att säga något.

Wikipedia redogör utförligt för Cicely Mary Barkers väg, hon var yngsta barnet av två i en familj som enligt engelska texten inte var rik men inte heller fattig. Som barn hade Barker epilepsi och låg mest till sängs, gick aldrig i någon skola och undervisades i hemmet. Där  ritade hon mycket och teckningarna uppskattades. Raphael Tucker & Sons en stor vykortshandlare köpte bilder av henne och tryckte kort och förmedlade illustrationsuppdrag åt Barker, hon ansågs begåvad. Barkers äldre syster var kindergartenlärarinna och öppnade eget vid familjens hus och barnen blev modeller för Barker.

1923  kom hennes första bok i tryck,  det var ”Blomsterälvorna om våren”. Varje blomsterbild har en dikt som sammanfattar något av vad växten är känd för, förlaget heter Blackie & Son Limited, London and Glasgow och det skulle med åren bli många blomsterböcker. Barker var också varmt troende och hon har också skrivit en bok med gamla och nya rim, psalmer och en bönbok. Blomsterälvornas dikter är översatta till svenska av Irma Nordvang men det  roligaste är nog  att läsa verserna på engelska. Böckerna är 11 x 14 cm, ganska små och passar precis i en ficka

På en antikvariatsmässa i somras, där Karins Glenn också hade ett bord hittade jag två små böcker hos ett antikvariat från Hälsingland, sen dröjde det inte länge förrän jag fick ett paket från Glenn med fem böcker till som han hittat och alldeles nyss fick jag boken om trädälvorna.

Här är maskrosens älva hos Barker.

Elsa Beskows blomster var aningen tidigare, Blomsterfesten i täppan kom 1914 och hon har också en maskros med men den har en annan roll, Beskow har speglat samhället med sina blommor.

och här en sida med maskrosor ur ”Söndagsbarnet”, en inte fullt så känd men fin bok med både älvor och mänskliga blommor av Minckwitz & Düben från 1922.

De här blomstermålarna var ungefär samtida, finns det fler? Kände de till varandra? Är det bara en slump att växtvärlden besjälas av människor eller naturväsen i början av 1900-talet?

Bilderna är lite urblekta och svåra att se men de går att dra upp.


Responses

  1. Blev helt tagen av böckerna och historien bakom dem. Fantastiskt intressant med Beskow också. De är ju så bedårande söta. Det var en fin gåva.

  2. Tack Eva, när jag läser mer på nätet förstår jag att åtminstone en generation fått blomsterälvorna med sig även här, men kanske har 20 och 30-talens antiskrock och propaganda mot övertro haft sin verkan.Tomtar, troll och älvor finns inte, det sitter mer fast än att vi skulle berätta om vi mötte något riktigt smått i trädgården.Vi har ju Linnés arv att förvalta.

  3. Så sant så!

  4. Kul Britta! Det här kunde du. Dag Vag tonsatte en av E. Beskows verser, ”Ogräset”, och det blev en fantastisk punklåt https://www.youtube.com/watch?v=ocNFrV4XpAo

  5. Hej Glenn, det visste jag nog inte, men visst har E.B. fått blomstren att uttrycka mycket av det samhälle hon hade omkring sej. Men kardborrar, tistlar och nässlor blir nog aldrig riktigt jämlika med morötter och rödbetor i trädgården även om tiden går och samhället förändras. De fick ju till en överenskommelse med fru ros att om de höll sej utanför grinden och inte skränade, så fick de titta på kalaset, de skulle till och med få lite förfriskningar.
    .


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: