Brittakarolina's Blog

Fortsättning från 8 september: Lambgiftet vid Hundlausar

Ett litet lammgift hade återuppstått ur en ruin inte långt från tre fina kvarnar längs vägen söderut och nu fattades bara taktäckningen. När skulle det ske?  Inte på valdagen väl? Nej men på lördag i veckan efter. Ett tillkännagivande på fb från ”Vi i Vamlingbo” sa att alla var välkomna att titta. Åskådarna har en nog så viktig roll i den här händelsen, vet inte om den är större eller mindre än förr.

Det var en fin lördag men utan  solgass, jag kom vid halv 10-tiden och då var man redan uppe med halva taket, sju eller åtta man stod högst upp och  packade agen  och tre man hivade upp och taket har två sidor som behöver lika många på andra sidan.

Klucku tei (klockan tio) är det dags för rast och alla ska ner och långbord är dukat med förtäring.

Att täcka ett tak med ag ( eller något annat, vass eller halm) kräver mycket material och arbetsinsatser av många personer. Det finns ännu folk som vet vad allt heter och hur man gör och Fårö är väl mest känt för sina årliga taktäckningar, uppmuntrade av Gotlands Nation vid Uppsala universitet.  Det händer även på Sudret att man täcker tak och här finns ännu kärr med ag, som kan skördas i de mängder som krävs för ett agtak och här finns också folk som kan.

Med rötter i det gemensamma ska de kringboende hjälpa till vid taktäckning och man lönas med god mat under och efter arbetet. Insatsen är en investering för att kunna räkna med hjälp när man själv har behov av starka armar senare. Ating i täckating ska tolkas som ätning (står det överallt). Det finns många atingar på Gotland, där man samlas för att något ska bli gjort.

Efter rasten går de igång igen och alla gör sina jobb, de som är på marken förser hivarna med strån och en del vrider ihop rep av agen . Allt heter något och fyller en funktion i det här hantverket men tyvärr har jag inte uttrycken.

Och här kommer behållningen av dagens händelse för min textila sida, bilderna av hur mänsklighetens första tråd skapas. Ur fiberhögen med vasstandade strån vrider han i rutigt elegant ut ett garn och låter det (repet)  ”äta själv” ur fiberförrådet, vartefter han drar och vrider. Vi står vid ursprunget och kunskapen som är basen för textil och det vid en täckating vid Hundlausar 2018. 

Det började tidigare än med ull och lin, det började med halm och gräs och vridning för att hålla ihop och bära fiberbuntar.

En till ställning måste upp,, taket är högt och man når inte annars.

och plötsligt kom regnet

Resten av dagen var det omväxlande sol och regn och som åskådare kunde jag lämna platsen utan att bli saknad.

Då jag for hem på söndagen passerade jag det ”nya landmärket” färdigtäckt. Allt runtomkring var nu städat och redskapen stod prydligt uppställda vid gaveln.

Jag har inga namn på deltagarna i arbetsstyrkan mer än de som finns i Storsudernytts artikel och den är med i bloggen om lambgiften.