Skrivet av: brittakarolina | 26 februari 2019

Måste inte gå ut

Fortfarande februari men milt som en vårdag. Ska det vara så här eller inte? De snabbt ihopskottade snöhögarna är ännu kvar men annars är marken bar. Jag tittar ut genom köksfönstret mot västra Centrumentrén, en rad spretiga lönnar står i rad vid parkeringen. Efter senaste stormen hade en svart sopsäck av plast flugit upp i ett träd på andra sidan gatan och ingen har känt sig manad att ta ner. Men sitter det inte något i en av lönnarna också? En grön tofs. En grön tofs i ett träd som är grått och helt utan löv, kan det vara något annat än  – en mistel? Det är för långt bort för att se. Kameran får titta.

Jaa det är mistel.  De enda mistlar jag sett växa är alla i Bergianska trädgården, det här är den första i Väsby. De finns säkert på många ställen här också, men om sommaren döljer värdträdets blad sin hyresgäst. De här lönnarnas grenar är ibland fullsatta av sidensvansar och mistelbär behöver passera en sidensvans för att gro.

Det sa pling från ytterdörren, jag väntar ingen, jag hörde kanske fel men nyfikenheten segrade och jag öppnade.

Det var Maire som är min närmaste granne. Jag måste få visa mitt senaste barnbarn Sigge sa Maire, som fått låna sitt barnbarn ett par timmar och var på väg ut för en promenad.

I vagnen låg det rosigaste och rundaste äpplet Sigge. Jag gjorde mig så smörsöt jag någonsin kunde och två gånger flög ett sekundsnabbt leende mot mig men han återtog snabbt tänkandet.
Framåt sextiden överraskade solnedgången. Det här var i fredags,

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: