Skrivet av: brittakarolina | 06 januari 2020

Stenby en gång till

Stenby återbesökt

För tio år sedan nästan på dagen, skrev jag en blogg som handlade om en plats i Uppland  jag upplevde som barn och vars människor kom att ge mig en uppfattning av världen på landet (i Uppland) och som var väldigt annorlunda den jag fått genom att bo i städer som Uppsala och Stockholm..

 

I natt har jag drömt om Stenby, det har nog inte hänt förut. Jag var tillbaks på tomten vi lyckades köpa och jag höll på med att rensa undan buskar som lyckats ta sig upp medan jag tänkt på annat i många år. Jag minns att jag älskade tomten, den var ett stycke natur som blivit över då byns bebyggelse kom till. Den hade en lind, en ek och en hassel med stor omkrets  och två vildaplar. Blå och vita sippor täckte marken på våren och liljekonvaljer fyllde en tredjedel av ytan lite senare. Jag gjorde en karta och skrev in alla växter jag kunde läsa mig till att vi hade och jag noterade allt.  Grannen hade också en lind och en remsa med liknande lundvegetation och mellan lindarna fanns vårärt på våren och två präktiga stånd av spansk körvel senare. Jag rensade och gladde mig på förhand åt att det skulle blomma så mycket bättre nu när skräp-buskarna kom bort, jag såg inte huset som vår köpare hade byggt sedan vi sålt. Trallbanan som vilade på krossad kalksten från gruvan ett par kilometer upp i skogen var vår andra gräns och jag kunde höra tippvagnarna skramla när de kom rullande från skogen och det lite högre ljudet när de gick ut på träbron över landsvägen.  Tänk att bilder kan ligga kvar i  minnet i detalj och dyka upp utan synbar anledning i drömmen efter 80 år.

I morse när jag vaknade var jag kvar i Stenby och försökte komma på vad de olika människorna hette som bodde där. Bonden och hans fru som vi handlade mjölk av hette Ekholm, Elis och Lisa?,de hade något barn ungefär i min ålder och fick ett litet sladdbarn som döptes till Björn, ett mycket älskat barn. Pappan Elis målade när han fick tid, det var mycket ovanligt med en tavelmålande bonde. Jag till och med kollade om det fanns någon i Vattholma som ännu hette Ekholm – jaha – en Björn med fru.

Nu kommer det märkvärdiga. Då jag tittade på mobilen vid lunchtid såg jag att någon svarat på en mycket gammal blogg. Någon från Vattholma vill ha lov att skriva i sitt blad om mina minnen från Stenby.  Men oj, jag har ju precis kommit hem därifrån !

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: