Skrivet av: brittakarolina | 19 december 2022

Landtmannen och vem var Gustafva Schartau

I dessa tider när besparingsråden regnar över oss som nyheter är det inte första gången vi får råd om sparsamhet, kriser av olika slag har även förr krävt att vi använder våra resurser på bästa sätt.

Jag fick en liten bok av Glenn och Karin, tryckt i frakturstil år 1833 på Ecksteinska boktryckeriet i Stockholm. Den ger samlade råd till en lantman att ta vara på de resurser vi har kring oss och att bruka dem till sista smulan, att inte kasta rester även om de kan ses som sopor. Gustafva Schartau är bokens författare, hon har insamlat råden och hennes namn var okänt för mig, inga citat från hennes skrifter verkar ha blivit odödliga trots att hon skrivit om matlagning, textilberedning, råd för lantmannen och ekonomi mm.

När jag googlade på namnet fann jag att libris räknar upp 20 boktitlar av Gustafva Schartau, de finns att läsa på några bibliotek, främst Kungliga biblioteket förstås. Umeå universitet har digitaliserat två av dem och de kan läsas på nätet. Titlarna anger vad Gustafva Schartau ansåg viktigt att sprida kunskap om. Hon hämtade uppgifter ur både svenska och utländska källor och översatte även från franska.

Bland titlarna finns:

Wälmenta råd i miszvext-år, eller underrättelse om inhemska, till större delen wilda wexter och andra naturprodukter, tjenliga till bröd och födoämne, medel att av skadad säd bereda godt och helsosamt bröd, jemte anvisning till beredande av några födande soppor, gryn, mm. Bok tryckt 1831. Digitaliserad

Fullständig underrättelse om smör-och ostberedning samt mjölkhushållning; efter de bästa inhemska och utländska methoder. Bok tryckt 1844. Digitaliserad

Franska kocken, eller Kok-konsten i sin fullkomlighet. Sammandrag av de nyaste och bäst kända författare. Andra upplagan tillökt och förbättrad; med ett tillägg av moderna franska glaszer och andra för ett hushåll nyttiga rön. Översättning från franskan af Gustafva Schartau. Bok tryckt 1825.

Färgning med inhemska wexter, på ylle, bomull och linne jämte underrättelse om beredningen av några till hushållsfärgning tjenliga blåkypar, samt sättet att färga turkiskt rött och äkta violett på bomull och linne. Bok tryckt 1842.

Den fullständige konditorn; eller handbok wid beredningen af alla slags Konfektyrer, Bakwerk, Konserver och Drycker; enligt bepröfwade rön samt bästa utländska källor. Bok tryckt 1847

Ekonomisk handbok del 1 och del 2. Böcker tryckta 1830 -1832

Anvisning till jordbrukets förbättring. Sammandrag av de mest godkända rön i denna kunskapsgren, uppställdt i systematisk ordning/sammanställt av Gustafva Schartau böcker 2 delar tryckta 1840-41

Och boken som Glenn hittat: Landtmannen,

Medel för landtmannen att bespara utgifter och förskaffa sig ökad arbetsförtjenst. 1:o Nyttan af vilda träd och växter. 2:o Obetydliga ämnens begagnande. 3:o Nyttiga rön och upptäckter. Bok tryckt 1843.

Uppgift på de arbeten som härvid blivit begagnade.

Sen kommer helt underbar läsning men det går sakta, då vanan att läsa frakturstil legat i träda.

Men vem var då denna Gustafva Schartau som ingen av mina likasinnade hört talas om?

Hon föddes som Gustafva Voigtlender år 1783 och föräldrarna var Jakob Voigtlender och Hedvig Charlotta von Krassow.

Gustafva gifte sig mot sin fars vilja med Axel Lagercrantz och hon kringgick hans motstånd genom att enleveras. Det gjorde äktenskapet lite olagligt för att det inte lysts i kyrkan före och det barn som kom att födas år 1808 blev därför inte inskrivet i riddarhuset. Första äktenskapet blev inte långvarigt och hon gifte sig en andra gång med Ivar Eilert Barfoth Schartau och fick med honom 6 barn mellan 1817 och 1823. Ex-maken anmälde prästen för att han vigt paret till äktensksp nr 2 trots att Gustafva inte mottagit nattvarden på 7 år !

Två namn Holger Wichman och Niklas Åkerlund har skrivit något om Gustafva på internet och hennes recept för cider finns med i Ciderhistoria. Åkerlund berättar bl.annat att Gustafvas liv delvis blivit ämne för en roman av Ingrid Hesslander från 1952 , Giftomans samtycke.

Pärmbild

I tidigare romaner har Ingrid Hesslander skildrat vår tids vuxna ungdom, deras yttre och inre problem i umgänget med den äldre generationen.
I Giftomans samtycke går författarinnan tillbaka i tiden och ger i romanens form nytt liv åt den ödesdigra kärlekshistorien mellan fröken Gustafva Voigtländer och den häftige, nyckfulle kapten Lagercrantz. Romanens huvudperson och händelseförloppet har en verklighetsgrund klarlagd genom samtida brev och rättegångshandlingar.

Motsättningen och misstänksamheten mellan far och dotter, första häftiga förälskelsen, enleveringens spänning, flyktens strapatser, skillnaden mellan manligt och kvinnligt psyke med äventyrslust och kort tålamod hos ena parten, verklighetssinne och seg tåga hos andra skildras med säkra berättartag av en författarinna som har stor människokunskap.
Giftomans samtycke har de förtjänster och den tjusning som man vill finna hos en levande tidsbild på verklighetsgrund och hos – en riktig roman.

Glenn hittade boken och Karin visste vem som kunde bli glad att få den.

Karin och Glenn Sjökvist


Svar

  1. Gustafva hann med en hel del under sina år. Enligt den fantastiska Sveriges dödbok dog hon 23/7 1849 vid Nytorget här på Söder, och då var hon om jag räknar rätt 66 år. Undrar vad hon skulle säga om dagens ”Söderhipsters” som finns där i mängd numera.

    ”Enlevering” låter lite medeltida, åtminstone efter svenska förhållanden. Har bara hört talas om två fall i Sverige, och de var väl ett par-tre hundra år innan Gustav vasa. Första gången var det lugnt, men andra gången hade tydligen sederna skärpts, så det blev ett sjuhelsikes liv. Har tyvärr glömt detaljerna, möjligen skrev Alf Henriksson om det i sin svenska historia.

    ”Obetydliga ämnens begagnande” tycker jag låter som viktiga kunskaper, vare sig man är lantman eller inte.

    Och eftersom det drar ihop sig vill jag bara säga God Jul och Gott Nytt År!

    • Hej Björn, trevligt att du hittat Gustafva, åtminstone när hon dog. Jag har kvar att ta reda på hur hon fick sin skolning och
      hur lätt eller svårt det var att få ut böckerna. God Jul och Gott Nytt År till dig också.

  2. Det var roligt att läsa, boken talade till dig direkt!

    • Tack Karin och Glenn, jag är väldigt glad att läsa alla råd och många är för mig helt nya och uppfriskande.

  3. Väldigt spännande att ta del av detta! Tack för att du delade med dig! God jul!

    • Tack Sara, roligt att du reagerade på Gustafva, jag är själv väldigt nyfiken på hennes person och God Jul till dig med Sara!

  4. Ännu ett suveränt och intressant inlägg! Trevligt att du läser frakturstil.

  5. Ja, förr slängde man inte nånting, inte ens snörstumpar eller papperspåsar 🙂

    • Hej Carita och välkommen, ja för bara ett par generationer sedan var det inte alls mossigt att vara sparsam och inte bara med pengar utan också
      just med det du säger, påsar och snören. Man kan bli bäst också på det området och min bästis mamma (från Småland) efterlämnade skåp fulla av snörstumpar.

      • Jo, jag känner igen det där. Min 88-år gamla mor har ibland väldigt svårt att slänga saker, hon har ju upplevt krigstiden i Finland.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: