Brittakarolina's Blog

Den mörkaste årstiden är här igen, ljuset försvinner redan mitt på dagen och det gröna som omgav oss i flera månader är borta, utom några gräsmattor och mistelbusken högt upp i lönnen utanför västra Centrumentrén.

Gick ut lite sent, inte förrän strax efter klockan 3, det var mulet och hade börjat skymma.

Jag har försökt hålla koll på de två lite kraftigare ginkgoträden utanför det nybyggda kvarteret, hur länge behåller den sina löv och kommer jag någonsin att få se deras gyllene kronor fylla luften framför huset, de växer oändligt långsamt. För en vecka sedan satt löv ännu kvar på grenarna.

De var guldgula

Men i går låg de alla på marken.

Ett pressat blad i plånboken drar guld, vet inte om det hjälper.

I en av Suseboparkens helgonstubbar tittar en liten häst fram, lite kuslig i det ruttnande träet, de utsnidade figurerna har inte evigt liv – men i stubbarnas trä pågår ändå livet för fullt. mängder av mikroorganismer arbetar med att omvandla träet till mull .

Äppelträdet med tre stammar avtecknar sig i skymningen och utgör ett levande konstverk. Träden visar hur de växt och svarat på människans ingrepp när stammarna är avklädda.

Körsbärsträd i parken med en stam som ser ut att ha minnen av ett speciellt förflutet.

Och nu doftar balsampoppeln vi Kyrkvägen.

Ett av sätten att flytta undan de nedfallna löven från gång-och cykelbanorna.