Brittakarolina's Blog

Brittsommar brukar man säga om det blir några soliga och varma dagar kring Birgittadagen den 7 oktober. Fredagen den 4 oktober var solig och utan blåst när jag tog mig till Bergianska för att se vad som ännu blommade eller hade fått färg. Jag hade också ärendet att försöka hitta ett valnötsträd, gärna ett Mandchuriskt sådant, trodde att jag hade läst det namnet på en skylt för många år sedan.

Jag kom iväg på eftermiddagen när solen hade börjat dala och under halva rundan i parken hade jag sol i ögonen och motljuset genomlyste och gjorde de enklaste buskar och grenar vackra och vattenytorna i dammarna och Brunnsviken låg som speglar.

Miscanthusgräset i dammen lyste silvervitt

och intill på en bänk såg jag på långt håll en flicka med sagolika färger som inte gick att passera utan att lyfta kameran. Svårt med att se bilder där okända människor ingår och deras integritet, ska jag knäppa först och fråga efteråt eller fråga innan jag knäpper? Det blir då inte samma bild som jag först såg. Jag knäppte först och frågade efteråt och det gick bra.

Valde den breda vägen uppåt i stället för utmed stranden. En skylt vid staketet säger att professsorsvillan är bebodd och det kan knappast störa att ta en bild av gaveln och på långt håll. Villan byggdes 1886 ett år efter trädgårdens flytt till Frescati åt Professor Bergianus Veit Wittrock. Den är numera ett statligt byggnadsminne och har varit tjänstebostad åt flera av trädgårdens professorer fram till slutet av 60-talet.

Utbyggnader på baksidan av villan

Museipaviljongen är inräknad i de skyddade byggnaderna och innehåller naturkuriosa som inte rörts på många år.

Höstcyklamen på väg tillsammans med höstkrokus att bilda en blomstermatta.

Höstkrokus är klarblå

och tunnare än både tidlösa och cyklamen. De har blivit kända som höstblommor i våra trädgårdar ganska sent, jag såg dem aldrig då jag växte upp dvs under första halvan av förra århundradet.

Eterneller bland korgblommiga i en systemrabatt mittemot fruktträdgården .

Äkta kastanj nära E. Anderssons växthus med många frukter ännu kvar på träden. När de är helt mogna och faller får man akta sig för att gripa om ytterhöljet utan täta handskar. Taggarna är nog de vassaste och mest genomträngande jag upplevt.

Åter på den nygamla parkeringen, mängder av nyplanterade träd, det närmaste med röda bärklasar såg ut som en rönn, men många med röda bär på eget skaft. Historien om valnötter får komma i nästa blogg.