Vattenspeglingar
Det som från början inspirerade oss att följa ån var att se speglingarna i det vattenfyllda diket en stilla och solig vårvinterdag. Allt fick en ny betydelse då man såg det genom vattnet, lerfärgen försvann och vattnet blev blått av himlen.
Vi har bott i Väsby i 50 år och Väsbyån har under den tiden mest varit ett hinder i trafiken och ett vassfyllt lerigt dike som utgjort en fara för barn. Man har önskat att de styrande i kommunen skulle inse att ån var en tillgång, snygga till kanterna, ge den ett ansikte och påminna om att den en gång var en viktig transportled. Trots en del nya ansträngningar på senare år med soffor och planteringar och fågeldamm i närheten av stationen så är åns övriga omgivningar inte enbart charmiga. Men när ån är vattenfylld och inte skuggad av vass, då blir speglingarna i vattnet av skjul och ledningar och broräcken något som lever och förändrar sej av ljus och vind. Man flyttar blicken från de förbirusande tågen och de grafittimålade magasinsväggarna som är desamma varje gång men det som avspeglas i vattnet varierar. Vattnet är en känslig spegel.
Vilka bilder, här är Väsbyån som vackrast!
Kakan
By: kakan on 18 juni 2012
at 8:51 f m