Skrivet av: brittakarolina | 14 november 2012

Åter till träsket vid Fysingen

 

13/11  Det har gått nästan en månad sedan vi gick i spökskogen vid Fysingen. Då hittade jag Jolster som jag bläddrat förbi i floran åtskilliga gånger utan att ha bekantat mej med den verkliga busken (trädet). De luddiga fröställningarna som i oktober var yppiga och överflödande av vita fibrer, lämnade mej ingen ro, jag hade plockat med mej hem några stycken och de lockade till att användas. Om inte till garn så kanske ändå till papper, fröhåren består av enbart cellulosa.  Jag slog upp Jolster i SAO för att få en uppfattning om varifrån namnet kom.

JOLSTER jol⁴ster, r. (f. SAHLSTEDT, LUNDELL) ((†) n. AURIVILLIUS Gr. 30 1684, LINNÉ Sk. 293 1751); best. -n (DÜBEN Vextr. 243 1841 osv.) ((†) -teren HAARTMAN Sjukd. 243 1759; -tren DAHLMAN Humleg. 113 (1748: Hjelstren)) ( ss. n. jolstret); pl. jolstrar; äv. (starkt bygdemålsfärgat) JUSTER jus⁴ter, sbst.¹, r.; best. -n; pl. justrar; förr äv. JOLST, r. l. m.; best. -en; förr äv. JUSTRA, r. l. f. best. -an. ( giälster 1736. hialster c. 1755. hil(l)ster 1694–1920 hjolster (hio-) 1747 (: Hjolster-trä) – 1861 hjälster (hie-, hiä-, hje-) 1638 – c. 1870. hylster 1830. hälstar 1757. hälster 1745–1757 ilster 1716 – c. 1870. jalster c. 1755. johist 1801 (: Johlsten, sg. best.). jol(l)ster (jål-) 1745 osv. juster 1729–1916 justra 11729. jälster (jel-) 1685–1890älster 1685)

[jfr sv. dial. jolster jälster, juster, hilster, ilster, ister, nor. dial. ister, isl. jšlstr, f. o. det därav avledda ilstri, n., t. dial. hilster, halster; sannol. av ett germ. elustra-, avledn. av stammen i fht. elo, gul. Det begynnande h- i sv. o. i t. dial. är sannol. ett nyare, analogiskt tillägg. Formerna utan -i- återgiva ett dialektiskt uttal af ordet med kakuminalt s]
[JOLSTER 0]

träd tillhörande släktet Salix Lin. inom familjen Salicaceæ; i sht om arton Salix pentandra Lin., jolsterpil; förr äv. om arterna Salix fragilis Lin., grönpil, knäckepil, o. Salix viminalis Lin., bandpil, korgpil. FRANCKENIUS Spec. F 3 b (1638; om Salix viminalis). BROMELIUS Chl. 101 (1694; om Salix fragilis). LINDESTOLPE FlWiksb. 34 (1716; om arterna Salix fragilis o. Salix viminalis). PARTEDI 1729 hos LÖNNBERG Artedi 38. BROOCMAN Hush. 2: 212 (1736). Bomull han vinnas af vårt almänna träd Jolster. FISCHERSTRÖM 2: 304 (1780). BonnierKL 10: 45 1927.

J Fischerström i Nya svenska ekonomiska dictionnairen (1-4) 1779-1860 säger att bomull kan utvinnas av Jolster. Det får väl räknas som ett av den tidens optimistiska förslag till inhemsk försörjning, även Linné pekade ju ut en lång rad växter som skulle kunna utvecklas att ge inkomstbringande sysselsättning. Man kammade marken och tänkte så det knakade men de flesta av idéerna gick inte att realisera.

Det som avgjorde att man inte gick vidare med alla hoppfulla förslag, att de inte var tekniskt genomförbara och mer av önskedrömmar, noterades inte lika omsorgsfullt som pekandet på möjligheterna. Alltså kvarstår många förslag i skrift från 1700-tal och även senare och de har i vår tid övergått till att bli sanningar om vad man verkligen gjorde och de relateras och upprepas i tal och skrift utan att bli motsagda.

Hänger tofsarna kvar på grenarna i träsket än? Det var klart och kallt ute, marken och pölarna hade frusit och Lasses rullator sjönk inte ner i dyn. Vi passerade hela spökskogen som nu släppt alla löv och de förvridna trädskeletten med sina krängande grenar  höll sej kvar på plats bakom taggtråd. Träskvattnet hade frusit och jolsterbuskarna hade tappat ullen på de höjder som gick att nå med armarna, högre upp lyste det ännu luddigt men helt oåtkomligt. Det blev en mager skörd och vi fick knaggla tillbaks till bilen och fundera, om vi lever nästa år ska vi gå ut i oktober och fånga de feta ulltottarna och inte vänta till november.  Då säjer Lasse, den här obarmhärtigt frusna marken påminner mej om något som hände för väldigt länge sen på Gotland…. vi får leta länge men hittar året, det var 1984.


Responses

  1. Enligt faksimiltrycket av C. F: Nymans ‘Utkast till svenska växternas naturhistoria’ (1868) finns det alternativa namnet ‘svenskt bomullsträd’. Där verkar det dock förutsättas att jolstern blandas med riktigt bomull för att bli användbar till garn, stoppning, vekar etc. Annars kan man använda jolster till medicin, garvning, flätning och färgning meddelas det.

    • Hej Björn och tack för att du hänger med, ja det är ingen måtta på hur man uppvärderade en del ”tillgångar” och man får väl tro på att de använde ordet bomullsträd på fullt allvar. Textil var en gång det det viktigaste i handeln mellan folk. Nu svänger jag från jolstret. Har du tillgång till C.F.Nymans skrift, skulle du kunna tänka dej att slå upp och se vad den har att komma med vad gäller nässla. Jag maler med en fråga som inte är helt kläckfärdig vad gäller nässla – nättelduk.

  2. Mjaha, då skall vi se… Nyman har brännässla och etternässla. Den senare är bara nyttig som grönkål om våren. Brännässlan däremot kan du ha som mat till dina höns, samt som vinterfoder till får och kor. Det blir fin mjölk av det. Om man stöter örten eller tar dess saft och drar upp i näsan så lär det stilla näsblod.

    Och så ditt intresseområde: ”Stjelkens tågor äro sega, nästan som hamp- eller lintågor, och man känner flerestädes sedan gammalt sättet att genom rötning m.m. bereda dem till samma ändamål.” Det var allt som stod om detta.

    • Hej igen, tack för att du tog dej tid. Men visst är det lite kul? Att dra upp i näsan har jag inte hört förut. Men det var bra att han inte hade några påhitt om nättelduk, det är annars något som toppar listan av osanningar (inte medvetna). I dag sken solen.

      • Hej
        nätteldukar ligger helt utanför mitt kompetensområde. Tittade i svenska Wikipedia, och där är hela texten följande: ”Nättelduk är ett tyg tillverkat av fibrer från brännässla. Nässelfibrerna framställs på samma sätt som lin med rötning, bråkning, skäktning, häckling och spinning innan garnet vävs till nättelduk. Nättelduk är ett relativt fint och glansigt tyg.”

        Att läsa gamla böcker om blommor och fåglar är ofta mer underhållande än nyare böcker – även om den vetenskapliga exaktheten kanske inte är densamma nu och då.

      • Exakt Björn, det är så här det går till. Vem är expert på nättelduk? , därför går det att skriva precis vadsomhelst och folk tror på det och upprepar vad man läst. Nu råkar det vara så att allt handlar om ett missförstånd, jag hittade lösningen i ett tyskt lexikon på Riksarkivet för flera år sen men nöjde mej med att veta, retar mej nu på vad wikipedia sprider, för det knoppar av sej. Hej och tack Björn. Britta


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: