Brittakarolina's Blog

För nästan jämnt en månad sedan den 21/12 var vi vid Nyfors för att kolla om höstens ihållande regnande hade ökat vattenmängden i Tyresö-Flaten så att det var bättre skjuts på forsarna ner till Albysjön än i somras.  Sen var vi nyfikna på strömstaren som blivit en symbol för Nyfors, alla talar om den och vi har gjort reklam för den men vi har aldrig sett den och den existerade inte för dem som en gång hade forsen att leva av.

Då, ett par dagar före jul, snöade det när vi for från Väsby och snöandet tilltog ju längre söder och öster ut vi kom och vi såg att det var helt andra mängder som kommit härutåt kusten och de låg tungt på tallgrenarna. Vi började ana att de nog inte hunnit ploga alla småvägar och vi svängde med stor tvekan in på Nyforsvägen, men sen var det för sent. Man hade röjt en bilbredd och det fanns ingenstans att vända och då vi kunde ana parkeringen, var det stopp, allt låg under ett djupt snötäcke och vi kom inte längre, vi kunde höra forsen men det fanns ingen väg vare sej att gå eller åka på.  Vi satt fast i en snödriva och snälla kringboende kom och undrade vart i all världenvi var på väg. Jag blev tvungen att peka på Lasse och säja, han är född där nere och vi är på en nostalgitripp. ÅHÅ, jasså är det du det jaha, jag har skickat bilder på dej och din mamma till Hembygdsföreningen. Sen blev vi hjälpta loss medan de berättade hur många strömstarar som höll till i forsarna och att det var jättemycket vatten. Det var lite förargligt att vara så nära och ändå inte se, bara höra.

Idag, tisdag 21/1 var vi beredda att försöka igen, det var en strålande ljus dag och vägen var röjd, även parkeringen. Vi hörde bruset på håll och det första vi såg var en gestalt som låg på magen i snön med en kanonliknade kamera förlängd med plåtburkar, en fågelfotograf.

Sen var hela området en stor ny upplevelse, strömmande vatten och helgalna isformationer i en enda dramatisk röra. Det bruna vattnet dånade och frustade och över ytorna fladdrade små fåglar med vita bröst, de ställde sej på en sten mitt i strömmen eller hoppade ner i vattnet och for upp igen och de skvittrade i luften, de var liksom överallt. Det var inte en strömstare, det var många och i båda strömmarna.

Forsen från kvarndammen

Vi kom tyvärr väl sent så solen hade gått bakom höjderna och var beredd att gå ner men det var ändå ljust fram till strax före fyra.

Lite udda kändes vi, två gamlingar, en med en rullator (svår att styra i snön) och en med en liten ynka kamera som går ner i fickan. Vi tittade långt efter gestalten med halvmeterskameran, han hade blivit två och det var klart att för att få till bilder av de här små kvicka och roliga fåglarna måste man ha andra doningar än min lilla coolpix.  

När jag sen halkade omkull och släpade och till sist dränkte min lilla svarta i lössnön, då var gråten nära. Tittrutan visade ”objektivfel” och jag blåste och försökte värma det frusna underverket som kunde meddela sej även under de värsta förhållanden och jag stoppade in den nära skinnet för att tina isen som bildats kring objektivet och efter en kvart funkade den igen. Men det var kallt nere i gropen kring forsarna.

Utloppet i Albysjön

Forsen från krondammen

Det var en häftig upplevelse och jag unnar alla att få vara med om en riktig vinterrysare.

Från Gullmarsplan går blå buss 873 på 25 minuter till Nyfors och sen är det c:a en kilometer att gå. Parkeringsplats finns mindre än 200 meter från forsarna.