I brist på spännande utflykter får man se sej om på nära håll och den närmaste sevärdheten är den som fått arbetsnamnet Torget, rivningstomten där tidigare Vilundagymnasiet låg. Eftersom skyltarna står där och skriker slagord som inte betyder något blir jag bara arg och undviker att titta ditåt. Har läst att de spolat en liten skridskobana och det är ju alltid något och kanske är inte allt så dåligt som jag målat upp det. Gick där idag klockan 14 och det var ordentligt grått och smådisigt och letade efter belysningseffekterna som skulle värma och glädja oss under vintern.
Dialogen som man fått pris för, här är ett brevinkast där man kan lägga sina önskemål och åsikter. Det har inte blivit någon upptrampad väg till lådan precis. Jag samlade mina iakttagelser och önskemål på papper med avsändarnamn och adress och la i den lådan innan snön kom. Vad menas då med dialog?
Belysningseffekterna, konturerna till två rörstommar av växthusstorlek lyser blått ute bland skyltar och kontainrar. Eremitkojan står kvar på sin jordhög.
Skridskois, tre barn fanns på isen, den var inte stor men för dem var den antagligen alldeles lagom och de tyckte nog det var kul.
Skyltarna , sen är det det här med skyltarna.
Ja det var en mörk dag, måste hitta något gladare att berätta.
Tidigare inlägg i den här följetongen var i 14 oktober och 12 november.
Kommentera