När jag ändå sitter här och längtar till Venedig kan jag lika gärna ge mej ut bland bilderna från resan 2000, då hade jag fortfarande min Olympus.
Vi fick ett rum ganska nära Markusplatsen, stället var mörkt och tomt på gäster och personal, utsikten var lite ”så där” men när vi väl lämnat rummet om morgnarna, såg vi så mycket mer.
Oktober ska vara en bra månad i Venedig, den tätaste turistströmmen har tunnats ur men det kan regna. Vi gick förstås ner till Markusplatsen och utan småbarn kring fötterna eller uttråkade tonåringar, kunde vi hänge oss helt åt tittande. Dogepalatset, Markuskyrkan, de exklusiva butikerna i arkaderna och de vimlande turisterna från hela världen bland flaxande duvor eller caféerna på torget. Vi såg att det stod rader av bord utställda på torget, här ha varit konsert eller stormöte sa vi, men fattade efter ett par dagar att det var bryggor att gå torrskodda på när vattnet steg upp över torget.
Kö in till Markuskyrkan. Karin var inne i en stenhuggarperiod och såg huggen sten överallt, golv, pelare och väggar, brunnskar på gatorna och skulpturer vittrade eller nyhuggna.
Golv i Markuskyrkan
Bronshästarna, de äkta, krigsbyte från Konstantinopel högt uppe i Markuskyrkan, ett par av alla de avgjutna finns på Blasieholmstorg.
Markusplatsen. På den ena pelaren står Markuslejonet, hela tiden närvarande i Venedig, doger och härskare passerar men Markus är kvar och den mest betydelsefulla för Venedig.
Kaffe på Café Florian
och Grappa.
I caféet
I Dogepalatsets bottenvåning ett café med öppning ut till kanalen på baksidan.
Hästar på Guggenheim muséet
Häst och ryttare av Marino Marini, också på Guggenheim
Bron vid Academia
Brevinkast och porttelefon
Måssläkting
”Vår gata” i regn
Karnevalsmasker
Brudpar på stan
Lejonet igen
Fasad
Två dubbla espresso varsomhelst
Men till slut orkar man inte gå mer
Hållplats för båt till flygplatsen
Hållplatsen förtöjd
Mot flygplatsen
Brittakarolina's Blog 
Kommentera