Brittakarolina's Blog

I dag föll något med en duns i golvet då jag låste upp ytterdörren, vad var det?  Där låg S:t Marcuslejonet av brons (eller annan tung gulaktig legering) från Venedig, stroppen som hållit lejonet hängande i nyckelringen hade nötts av helt, hade inte trott att den skulle kunna gå av.

Souvenir vet väl alla vad det är, något som hjälper en att minnas. Ordet säger inget om värdet på det som får en att minnas, det kan vara allt från några strandstenar till något som kostat en förmögenhet. Men då man ser eller hanterar souveniren, öppnar den minnet och man är åter i en situation eller på en plats där något varit  värt att komma ihåg.

Marcuslejonet är en souvenir från Venedig, jag har varit där flera gånger och varje gång har det varit en minnesvärd resa men den som står fram som RESAN var år 2000 då jag fick vara där med Karin en hel vecka. Karin har ögon som ser form och färg och det blev sju späckade  dagar i oktober med intryck av allt vi orkade med av Venedigs skatter.

Som minnen därifrån tog vi med oss två nyckelringar, en halsduk av silkessammet och den minsta varianten av anteckningsbok med pärmar av lädertryck med katt-dogen eller doge-katten.

S:t Marcus är Venedigs helgon och hans reliker finns i katedralen vid Markusplatsen. Han avbildas med en bok och vill visa att bokbandet har sitt ursprung i Venedig.

Vid karnevalen före påskfastan i Venedig används masker och de har namn, den här heter Neutra och är en neutral mask.

Anteckningsboken som nu hunnit bli sliten kunde jag inte motstå för den påminde om katten Stosse som vi hade i många år. Varför dogen avbildats som katt eller tvärtom är ännu en gåta, kanske en historia bara italienare känner till är upphovet, men när jag  letade på nätet så hittade jag bilden av den doge, vars kläder katten bär.

Dogen hette Leonardo Loredan och han var doge från 1501 och 20 år framåt och den som målat var Giovanni Bellini och tavlan hänger på National Gallery i London.