När solen visade sej häromdagen blev allt förändrat. Lämnade bilen till tvätt och tog vägen utmed ån en bit. Den är som finast nu med mycket vatten som speglar allt omkring sej. Till och med tågen är märkvärdiga då de susar fram opp-och-nervända på vattenytan. Då man tittar ner i himlen som speglar sej, tappar man nästan balansen av suget neråt.
Den vissna vassen tar stor plats, jag märker att jag har någon sorts bindning till vass, den är vacker både grön och brungul, den är svårutrotad och den är användbar, den dyker upp överallt i åkrar och diken och till och med på mark som varit ovan vattenytan i mer är tusen år. Den är ursprunglig ägare till den fuktiga marken som landhöjningen skapat.
Det blir riktigt fint med snirklande band där på slutet!
På tal om vass så kommer det upp en liten vassrugge varje år på Högalidsgatan på Söder, inne i stenstaden och högt över dagens vattennivå. Vassen växer mellan trottoarstenarna invid en husvägg.
By: bloggarbjorn on 19 februari 2014
at 6:53 e m
Ja då kan man undra hur den kom dit, vassruggen alltså, men har den väl rotat sej så blir den kvar. Det står att om man vill bli av med vass så ska den klippas under vatten, men all vass som inte står i vatten hjälper inte det rådet mot.
By: brittakarolina on 19 februari 2014
at 10:12 e m
Åååå vad snyggt!!!
By: kakan on 01 mars 2014
at 2:18 e m