Brittakarolina's Blog

Man behöver inte söka sig ut i avlägsna sällsynta beteshagar eller hemliga kärr för att få se några av Gotlands orkideer. Om man cyklar kan man bara stiga av cykeln och se dem på nära håll vid vägrenen, om man kör bil ser man mängder av lysande lila, rosalila och mörkröda ”nycklar” som skiljer ut sig från grönskan, men med bilen går det inte att stanna varsomhelst och man svischar förbi. Den här tiden dyker det också upp vita ståtliga spiror som lyser lång väg. Särskilt här nere på södra delen av ön och om man far på någon väg genom lite ödsliga betesmarker omväxlande med lite fuktiga lundar.

Det är kanske dags för en handbok i ”vägrenens flora” för dem som färdas utmed de blomstrande vägarna på ön. Till vägrenen kommer växter som förr inte var lika ymniga eller nära som nu och saltningen har bland annat  gjort att växter från havsstranden trivs där och vad som fått orkideerna att sprida sig kan jag bara gissa.

Marken skall trampes, då växer orkideerna som en gotländsk man sa  för några år sedan då några naturälskare ville förbjuda allmänheten att röra sig bland blomstren, om ingen går där varken djur med vassa klövar eller människor, då försvinner också blommorna, och trampes är inte detsamma som ”trampes kring” med betoning på kring.

På skogsvägen mellan östra och västra sidan var S.t Persnycklarna  tidigast och de har nu sträckt ut sig och blivit höga,  sen kom Johannesnycklarna. I år är de inte så stora än, de kan bli riktigt kraftiga och koniska som små rosaröda julgranar.

Utmed långa delar av vägen har klöverärten gjort sig hemmastadd, den tycker om hög salthalt i jorden och kommer från strandens sandfält.

Svärdsyssla eller vit skogslilja var inte alls så vanlig för några år sedan men nu finns den på många ställen utmed vägen och det blir fler och fler för varje år. Just nu blommar alla de här orkideerna plus göknycklar i mängder på ett par kilometer allmän väg.