För många år sedan tillbringade jag mycket tid på Skansen. Det handlade mest om lin, ull, vävning och spinning och jag blev hemma i en del gårdar mer än andra. Det händer att jag längtar dit men det är till de människor som då var anställda, stugvärdarna som fanns då blev ofta mycket gamla men lever inte nu, mycket har förändrats, så besöken har glesnat. Idag, den första riktiga vårdagen for vi dit, en del hus hade öppet för påsklovslediga, annars är de flesta stugorna stängda den här årstiden.Älvrosgårdens stall. Inne i stugan brinner brasan och redan då jag var där satt stugvärden och spann ull och hade Elsa Beskows Pelles Nya Kläder att fånga barnens intresse med. Den boken har jag inte öppnat sen dess.
Vi gick mot fågeldammarna, det brukade simma många sorters änder där, ett svanpar och gäss och sen ganska nära förstås, de snabba korvmåsarna, Vi hörde ett enormt skrän, inga änder i dammarna, två simmande vitkindade gäss och luften, marken och vattnet fullt av skrattmåsar. Man hade satt upp fat med eld för korvgrillning och kring dessa var mängder av barn och skrattmåsar. Men det var inte de snabba brutala fiskmåsarna som förr svischade kring axlarna och snodde korv, de syntes inte alls till, nu var det de eleganta med svarta huvor som sprang och plockade om något föll på marken.
Ja det var skrattmåsarnas dag och visst är de läckra.
Sen var det ett kajmoln som landade i träden och de hade också mycket att hämta efter korvgrillningen.
Skogaholms trädgård sover än så när som på blåstjärnorna i kanten
Vid Smedjan väntar en kärra på att få ett hjul lagat.
Mittemot Skånegården gick två fläckiga jättegrisar, gissar att det var Linderödssvin.
Skånegården hörde till dagens öppna gårdar men det var omöjligt att ta sig över de runda kullerstenarna med rullatorn, vi gick i stället till Solliden och fick oss varsin kopp kaffe.
Idag var det skrattmåsarna som syntes och hördes bäst på vår lilla runda.
Jag tycker att skrattmåsar, när man betraktar dem på nära håll, alltid ser väldigt förvånade ut.
By: bloggarbjorn on 10 april 2015
at 9:16 e m
Är det ögat och det vita kring som ger det intrycket?
By: brittakarolina on 10 april 2015
at 10:25 e m
Jo, det är nog det, att det ser ut som om ögat är uppspärrat av förvåning över något.
By: bloggarbjorn on 11 april 2015
at 9:45 f m