Brittakarolina's Blog

Ett område jag haft nästan ingen kontakt med är gravstenar. Den första jag kommit riktigt nära är den som satts upp över min mors föräldrar och tre av deras döttrar. Nyligen putsade vi stenen över Lasses föräldrar och bror och när vi talade om sten, kom Lasse på att han hört att det fanns en sten över hans morfar på Tyresö. Morfar hade bott med sin yngsta dotter Gretas familj vid Nyfors och varit deras hjälp med kvarnen. Hans historia är ett långt äventyr, men i livet som morfar gick han varje söndag till Tyresö kyrka. Vi såg i går hur lång vägen dit är och hur gick han? Han gick bakvägen kring Albysjön. Men vem har rest en sten efter Nils Eriksson, det skulle vi hört talas om?

Har aldrig varit vid Tyresö kyrka eller slott, vi kollar. Då vi är framme efter att ha passerat långa sträckor av ett hårt exploaterat Tyresö, ligger kyrkan högt på en kulle omgiven av knotiga lindar, kanske planterade när kyrkan byggdes i mitten av 1600-talet. Passerar en vallgrav halvvägs upp och höjdskillnaderna är hisnande. På något sätt är kullarna bekanta men jag vet inte hur.

Runt kyrkogården går en vit bogårdsmur och på utsidan finns ringar att binda de olika gårdarnas hästar vid. Vi går runt och det finns en hel del gamla stenar, de flesta läsbara men ingen som kan tolkas som Eriksson. Kyrkan ser tung ut, som ett försvarstorn, taket lutar lika häftigt som kullarna omkring.

Var det här Kalle höll på att laga taket?

Då Kalle hade kvarn och såg jobbade han även med reparationer och han hade ingen som helst höjdskräck, så när kyrktaket behövde lagas, var det Kalles jobb. Säkerhetslinor var inte uppfunna men Kalle var tunn och inte så lång och han gick som en fluga på de mest svårtillgängliga höjder. Nyfors hade låtit installera en telefon, det var en nymodighet på 30-talet och Lasse tror att Kalle kanske rentav hade skrutit med den. En dag när de höll på med kyrktaket ringde en av Kalles medhjälpare hem till Greta och sa, Kalle har ramlat ner från kyrktaket.  Greta blev helt förtvivlad och då sa han, nä jag bara skojade. Hu !

Stenkant runt en grav

Vi hittade inte stenen vi sökte och det var kanske bara ett sätt att komma ut och få se något där jag ännu aldrig varit.  Då vi gick ner från höjden såg vi vägen till Pensionat Lilla Tyresö och en liten samling hus, det var här Prins Eugen tyckte om att vara och måla. Javisst här är ju kullarna.                                                                                                                                                                                                  

Japangräs i rondellen nära kyrkan