Vi har ett koltrastpar någonstans på gården, det prasslar bland de samlade löven kring Mahoniabuskarna och de flaxar upp när man kommer lite nära. Någon lägger ut solrosfrön på vintern och jag tror det är avsett för de svarta fåglarna. Koltrasten är nu vår nationalfågel, utsedd genom omröstning, roligt att en fågel kan få godkänt av så många. Men det vet fågeln inte om och den fortsätter som förut att hitta på nya melodier som ekar mellan husväggarna.
Det har gått mer än ett år sedan jag fick syn på duvorna som förökade sig hos grannen, det var lite spännande så länge det varade, men slutade med att takfoten fick ett stängsel som höll duvorna borta. Karin tyckte att jag borde ha en mesholk på balkongen och då hon flyttade bar hon hit sin holk som givit rum åt flera omgångar av småmesar. Det var kanske inte heller så bra, så när ingen flyttade in efter två säsonger, bar jag ner Karins holk i källarförrådet. Men visst vore det roligt att se fåglar på närmare håll än kajmolnen, tänk om en koltrast kunde ta sej upp till fyra trappor och kanske sjunga från taket ovanför.
På försök la jag ut jordnötter och ett ituskuret äpple. Har jag otur så kommer kajorna och kalasar eller skatorna, men de verkar ha fullt sjå med att veckla ut paket och påsar i villasoptunnorna. En förmiddag hörde jag ett lite mildare kraxande och kikade ut, det var en koltrast som satt och hade ljud för sig, det lät som han sa till flera att han hittat något.
Jättekul! Nu är de här.
Läste på nätet att koltrastar tycker om russin, äpplen fryser om det blir minusgrader.
Igår var de fyra stycken här, två lite smalare med svarta näbbar, antingen ungar från förra året eller honor?
Så vackert.
Frågor.
1. Är det inglasad balkong med en springa öppen för fågelgäster?
2. Finns det inte sura grannar som klagar på att du lockar skräniga och skräpande fåglar till huset?
By: Arne on 03 mars 2016
at 2:08 f m
1. Balkongen är inte inglasad, vitsen med balkong är att få naturen lite närmare, sen kostar inglasning skjortan och glaset ska hållas putsat.
2. Grannarna är de raraste som finns norr om Slussen och jag får inte riskera deras onåd. Nu litar jag på att alla älskar koltrastar och deras sång, sen sopar jag och torkar så inget ska falla ner på nästa våning.
Nej, vi är inte som en öppen soptunna och det går inte att säga, ska du hem till Britta och Lasse så är det där borta du ser där måsarna skränar som värst. Koltrastbesöken är mycket diskreta och i dag ska jag äntligen gå ut en sväng och inte glömma att köpa russin.
By: brittakarolina on 03 mars 2016
at 11:24 f m
Men jag får inte det där att gå ihop.
Koltrasten finns ju innanför ett fönster och utanför fönstret syns en gårdsplan.
Kamera -> Koltrast -> Fönster -> Gård.
(Har inglasad balkong men berätta inte det för Britta. Sssh.)
By: Arne on 03 mars 2016
at 5:41 e m
Kul med koltrastar, de är riktiga skojare! 😉 Alla hannar är svarta, honorna ser svarta ut, men är bruna och aldrig med gul näbb. Unga hannar är svarta, men med svart eller grå näbb. Kommer det flera än en koltrast blir det garanterat bråk! Speciell nu på vintern då de är väldigt revirinriktade, speciellt om det bjuds på äpplen. Jag spar alltid ett par hundra äpplen från skörden till vintern just för våra koltrastar. De äter även frysta äpplen, äpplen som fryst och sedan tinat är extra populära då det bildas socker och troligen alkohol…. 🙂
Russin samt jordnötter är också populära, dock inte oskalade solrosfrön (fel näbb)
Nackdelen är att de skitar ned rätt mycket efter allt de äter, äppelmos kan man säga….. samt att de som sagt alltid bråkar. De blir lugnare mot våren då de bildat par. Och honorna är lika bråkiga som hannarna just i fallet med koltrastar! 😉
By: Mats on 03 mars 2016
at 10:14 f m
Roligt att du har med större mängder av koltrastar att göra och vet något om dem. Jag tycker våra har varit bra på att bli flera trots att de verkar bo på asfalterad och stensatt mark som avpatrulleras av ett antal katter. Men det är först i år som de är fyra, kanske den milda vintern varit bra för dem.
Skogens enstöring – ja men vilken sång !
By: brittakarolina on 03 mars 2016
at 11:45 f m
Så här är det. Balkongens räcke har fönsterglas, så vi ser ner till marken genom, men det når bara till midjehöjd som ett vanligt balkongräcke. Sen har jag tagit bilden inifrån rummet, för så fort jag kommer nära dörren så är fåglarna väck. Det blir alltså kamera – fönster – fågel – glas – grannskap.
Inglasad balkong eller ej inglasad, det är frågan. Pinsamt att tillstå – en ren kostnadsfråga, men det låter bättre om man kan hitta något positivt med valet. Och fåglarna hade inte valt att hälsa på i blomlådan om vi varit inglasade. Men någon principiell motståndare till glasat är jag väl inte, möjligen till att själv hålla glaset genomsiktligt.
By: brittakarolina on 03 mars 2016
at 10:51 e m