Brittakarolina's Blog

Det andra föremålet som står och tar plats och som borde fått gå hädan är min mammas gamla Singer trampsymaskin. Jag tror jag sett den hela mitt liv och med den framkallas bilden av min mamma som sitter lite böjd mot maskinen och trampar, stannar upp och lyfter pressarfoten med ett metalliskt knick och sen suckar hon, när hon ser att det inte blev som hon ville. Det finns så mycket som rört sig kring trampmaskinen, kläder jag inte ville ha men måste ta på ändå, provningar med knappnålar som stack ut åt oväntat håll och de kittlande fingrarna när ärmar skulle passas in. Stå still !!

När mamma städade skulle jag hjälpa till och symaskinen kom på min lott. Underredets järngallerverk och trampan skulle dammas av och det gjorde jag och när jag ser den nu skäms jag lite för att den har fått stå odammad i så många år.

Nu är secondhand inne men det var det inte då.

Jag lärde mej att sy själv på maskinen men då jag flyttade hemifrån kom den första ELNAN och till den använde jag det första bosättningsbidraget som nygifta kunde söka på den tiden.

När mamma dog kunde jag inte göra mej av med Singern, den hade varit hennes livlina och den var fullt användbar. Då stugan på Gotland inte hade el, tog jag med den dit. Barnen lärde sej sy på den – i skolslöjden fanns bara elmaskiner och det var lite exotiskt att klara sej utan el.Lådan med sitt innehåll av pressarfötter, knappnålar, knappar och häktor i olika plåtaskar och en bruksanvisning som murknat till centimeterstora bitar. När vi hade påhälsning av tjuvar i vintras, stängde de inte boddörrarna efter sej och hela vintern blåste rakt in med sand och snö, så trampmaskinen var heltäckt när vi kom. Den fina huven i böjt trä hade löst upp sig och gaveln hade lossnat.  Under åren har vi tittat på många auktioner på landet och flera gånger har vi sett trampsymaskinen stå kvar osåld.