Vi tog oss till Tegelbruksmarken vid Sättra, där är vattnet nära och sen kan man gå stigen utmed stranden norrut en bra bit. I går var vägen öppen från parkeringen, annars möter man en bom som stänger av området och det är alltid krångligt att ta sig förbi med något hjuldon om man inte har lätt för att krypa under bommen. Här på den lite högre ryggen växte en gång de största almar vi sett näst efter dem vid Prästgårdsmarkens flyttblock i Runby. De dog alla av almsjuka under ett antal år och de vid Sättra fick sedan stå döda i flera år och ge en spökstämning åt området. De togs ner till slut och där reser sej nu en rad av jättestora hasselbuskar och marken framför är helt överväxt och ogenomtränglig av almsly, slån och nässlor. så almsjukan dödar inte träden för all framtid, den bara föryngrar beståndet.
Naturen är inte tillgänglig, inte nedåt vattnet och inte heller marken uppåt backen med almar, en gammal stock skymtar i gräset, är det en gammal alm som blivit kvar?
Jag försöker räkna årsringarna och får dem till 150, men utan förstoringsglas och trodde de skulle vara fler.
Men lite längre fram har man kört med gräsklippare så ett par ytor går att röra sej på. Där finns ett par byggda sittplatser med möjlighet att elda och de gamla almarna? har fått bli bänkar. Det finns två små bukter där man kan gå ner i vattnet och där är sikten över Sättrafjärden är öppen och åt andra hållet ser man upp mot Skarven och Alholmen men sedan täcker höga årsskott utsikten runtom.
Sättrafjärden
Utsikt mot Alholmen och Skarven
Marken består till stor del av krossat tegel, minne från tiden som tegelbruksplats.
Sättraområdet vid Mälaren inköptes 1970 av kommunen som naturvårdsområde och för friluftsliv och det var under Bengt Sparrmans tid. Utmed Mälarstranden fanns redan badplats, båthamn, kanotklubb och ridhus och skogarna intill hade gott om väl upptrampade stigar och gamla vägar. Sedan dess har mycket hänt, inte minst kom idén att bygga en stadsdel utmed vattnet och rörde om bland dem som ville ha kvar området omskött men fungerande. Byggarna av ”Sjöstaden” låg i startgroparna för att fullfölja idén och förberedelserna var inte dolda. Nu blev det inte så, naturvårdsfolket vann i folkomröstning. Men att låta ett naturvårdsområde sköta sej självt är inte vård och med de maskiner som redan finns kan man öppna upp och hålla efter slyet som skjuter upp och skymmer all utsikt från en plats som kunde vara och tidigare varit oförglömlig.
Då vi går utmed stranden norrut, rör sig något i vassen, det är familjen knölsvan som tar ett mellanmål av någon vattenväxt, 
men drar sen vidare
och här är de nya almarna
Brittakarolina's Blog 
Kommentera