I väntan på att vädret ska låta oss fara till Småland och tända ljus på graven, längtar jag efter blomster och vackert pynt. Vi kan väl åka till Rappnes oas, det kan inte bli tjatigt för nu har de säkert gjort fint till advent. Vi passerar Igelbäcken som vanligt och ser att bävrarna gett sig på de tjockaste stammarna i skogen kring bäcken och de öppna såren lyser som lyktor i halvdagern.
Alldeles innanför dörrarna till Rappnes växthus står ett olivträd i en jättebalja. Där hänger gröna oliver och det finns inget mer välkomnande än ett olivträd som någon fått att överleva länge i vårt klimat.
Man har laddat med allt tänkbart för att göra julen festligare än vanligt och det är bara att glädja sej åt allt man inte behöver äga men att låta ögonen få sitt att minnas av vackra ting.
Julstjärnor och Amaryllis är växterna som just nu säljs och de finns i både strimmiga och spräckliga varianter förutom röda eller vita.
Riktigt taggiga och jättestora katkusar.
Och här en bäver, har den gått utmed granhäcken för att hamna här ?
Två högerfötter och två skrattande hästhuvuden
Låt ögonen glädjas och åk hit när mörkret sänker sej över Stockhlmstrakten.
Blommande rosmarin i nästan naturlig storlek är också ett tecken på att man vet vad växterna behöver och gjort det möjligt för dem att blomma.
En bild av mistel med vitbleka mistelbär som kameran inte vill ge skärpa. I senaste numret av Bergianska Vännernas skrift har Nils-Erik Landell skrivit om mistlarna och deras bär och hur de sprids. Mälardalen är Europas största växtplats för mistlar. Sidensvansarna tycker om bären och man kan följa deras flygväg under gångna år genom att på en karta dra streck mellan mistelbestånden.
Kommentera