Skrivet av: brittakarolina | 14 februari 2017

Alla hjärtans dag

Idag fick jag äntligen ett datum för begravningen och annonsen kan gå ut. Gick ner till biblioteket, solen sken och luften var mild och jag kände den stora saknaden efter Lasse vid min sida, jag brukade ju dessutom använda mej av hans rullator med ena handen för att gå stadigare, men nu får jag ha en gåstav i stället.  Bloggen har fått vila, kanske var det för Lasse jag skrev och för att få lite applåder av honom eller varför ??

Söndag den 12 februari skrev Ingrid i Klintehamn (Livet efter 70) om den nya förening som nu finns i Visby,  Amici dell´Italia –  Italiens vänner Gotland. En liten kartstump visade Apulien längst ner på stöveln och just där var Lasse och jag den här årstiden för 20 år sedan och det var oförglömligt. Ett minne från vår tid som nyblivna pensionärer, båda hungriga på att lära oss något nytt.

Vi hade räknat ut att golf skulle hjälpa oss att komma ut och röra på oss, man skrev en del positivt om den före detta snobbsporten och  vi var inte rädda för att pröva. Vi började i tältet vid Storängsbotten för en spelare som hade svenskt rekord i ”hole in one”. Sen fortsatte  vi sakta och kände att vi klarade mer och mer och stod till slut med varsitt grönt kort. För att få intensiv träning och bli lite snabbare på banan fick vi rådet att åka på kurs utomlands, det var då ganska billigt och brukade ge bra resultat. Första utlandsresan gick till Apulien i Italien och Riva dei Tessali.  Sista dagarna i januari 1997 for vi och hoppades få lite italiensk värme på lederna och mer fart på gången och svingen.

Stockholm-Milano-Brindisi, därefter bussresa till kusten ett par mil väster om Taranto. Vi for in genom en portvaktsskyddad port och in på inhägnat tallskogsområde med höga nät kring och landade till slut vid en hotellanläggning. Det jag minns från första kvällen var kylan och fukten i sängkläderna och mögeldoften, det fanns ingen värme att koppla på och vi frös hemskt. Hotellet intill golfbanan hade för första gången nappat på att hålla öppet för skandinaver som ville spela golf även på vintern och det hade stått stängt i ett par månader innan vi kom.

Marken bestod av sand och lite känsla av Gotland fick man av tallarna och deras doft

1-dscn9560

men sen blommade ett lager av ljusblålila krokus över hela området

 

1-dscn9562Solen sken men det var kallt, vi fick cykla till första hålet på golfbanan och vi hade inga vantar med oss och när vi var ute bland hålen låg det is på vattenpölarna så det krasade när vi gick. Men på banan höll vi oss varma och vi slog och slog och ibland gick bollen dit den skulle men ofta fick vi leta länge efter den.1-dscn9568

Även om sovrummet var kallt så var hotellet intrikat byggt och man hade inte fällt träden som fanns på platsen utan sparat dem och byggt kring dem så att de gick genom golv och tak.

1-dscn9564

1-dscn9563

1-dscn9565Eftersom vi var en sorts försöksgrupp och man gärna ville att satsningen skulle lyckas, fick vi världens godaste mat, varje kväll blev en höjdare och kocken visade sej gärna och förklarade.1-dscn9554Vi blev bjudna på utflykt till diverse hantverkare där vi kunde tänkas spendera pengar, men ingen var intresserad av vad som bjöds ut, alla ville bara spela golf så omsättningen i Apulien ökade inte under veckan vi var där.1-dscn9556

Krukmakeri

1-dscn9555och han som gör krukorna

Vi letade oss ner till stranden så ofta vi kunde, där fanns omklädningshytter för badande, allt var tillstängt och stilla, lite varmt kunde det bli att sitta på sanden när solen gassade. 1-dscn9548

1-dscn9547

1-dscn9551

1-dscn9552

1-dscn9553

1-dscn9571

Hemresan gick i dagsljus och då vi såg omgivningarna bättre och de var inte så gröna och talldoftande.1-dscn9545

1-dscn9546

Men helst minns jag att vi gjorde en del framsteg på den sköna golfbanan i lugn och ro utan trängsel och tidspress.

1-dscn9570

och vi var fortfarande rörliga och till och med cyklade.

1-dscn9559

Bilderna är blanka och inklistrade i ett album och svåra att i en hast få bra, minns nog inte heller vilken kamera vi hade då.

 


Responses

  1. Vad duktig du är Britta att dokumentera sådana intressanta stunder! Bevarade träden är väldigt märkliga!

    • Ja är dom inte? Vi tog aldrig reda på varför man gjort så, kanske var marken ett reservat och villkoret för att få bebygga var kanske att inga träd fick fällas? Vet inte men träden var viktigare än att golven och taken var hela.

  2. Vilket underbart blogginlägg om Apulien! Jag förstår att du saknar din Lasse och den tid ni hade tillsammans. Eldsjälen i den här italienska föreningen kommer själv från Apulien och han är lärare i italienska på gymnasieskolan i Visby. Hur han hamnat här på Gotland vet jag inte.
    Varm kram, Ingrid

    • Tack Ingrid, det hade varit bingo om någon Apulienare känt igen kocken, men det har ju gått rätt lång tid. Trevligt att ha en Italienare som lärare i italienska, Tack också för att få följa med dig i DBW:s trädgård mitt i vintern. Tusen hälsningar Britta

  3. Tänk att ni spelade golf i Italien… Fortsätt att skriva för Lasse och för oss andra Britta, kramar från Karin

  4. Vilka bra foton det är trots att de är fotograferade ur album. Tänk så fint för alla barnbarn och följande generationer att ha alla dessa berättelser och bilder!
    Varmaste hälsningar och kramar från Monica och Tollef

    • Tack Monica och Tollef, kul att ni tycker så. Kram Britta


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: