Skrivet av: brittakarolina | 29 augusti 2017

Vänta på bilen

Den som fått minst omvårdnad under de sista fem åren är den lilla ABO142, den har varit snäll och tagit oss dit vi velat utan att krångla. Men nu har den börjat skaka lite, jag har skyllt på att vägbeläggningen varit sliten, men tänk om det är bilen!!  Två gånger om året närmar den sej en verkstad och det är vid däckbytet höst och vår, men något annat har vi knappast kostat på den, jo några tvättar kanske.

Hit åker vi, Mats och Mikael sitter bakom sina datorer och ber mej ta en kopp kaffe, en färsk tidning väntar och på väggen pratar TV:n. Nej jag går hellre en sväng ut runt kvarteret, ska kolla det gamla övergivna koloniområdet som jag upptäckte för ett par år sedan.

Tomterna söder om bilverkstan har fått nya industrihus och stängsel och innanför ett av dem trängs snöbärsbuskar med stora vita bär intill en kiosk på gården, men det är nog en annan variant än de som fanns överallt på 3o-talet, deras blad var mindre och mörkare.

 Här klänger snårvindan på ett alldeles nytt trådstängsel och ser ut som den blivit planterad.

Ganska djupt ner i diket där den gamla kolonin börjar,S bland vass och annat lyser rosa såpnejlikor. Det här är ett lågt och fuktigt område.

Faller man för frestelsen att ta med sej en stjälk hem till sin trädgård, har man sedan en ständig följeslagare.

Gulsporre

Koloniområdet är nu om möjligt ännu mer igenväxt, här med utblommad palsternacka .

 Långt ute i snåret dit man inte kan gå lyser något ljust, ett litet äppelträd

Jag vänder och går tillbaks. vad är det på flaket? Uppklippta däck.

Spiraltrappa

Kranparkering

Bergkällavägen

Inte champinjoner

Matplats

In i värmen till Mats och Mikael.

Mikael

Mats.  Mats pappa lever än, han och Lasse hade gjort lumpen på samma ställe och det gav samtalsämne varje gång vi träffades. Bilen var färdig och ett helt papper fullt av avprickade åtgärder medföljde. Och ABO rullade som på sammet.
.  Baldersbrå utanför verkstan.

 

 

 


Svar

  1. Själv har jag inte bil längre. Den jag hade klappade ihop alldeles och det var inte lönt att reparera den. Bestämde mig att vara utan. VIsst går det, men det är besvärligt. Så bra att det ordnade sig med din. Förstår att du har mycket glädje av den. Alla tiders att ha tillgång till en verkstad där man är bekant med personalen.

    • Ja kontinuitet kan nog många gånger vara en förbisedd lyx.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: