Drog upp gardinen och allt det ärtgröna på fälten hade fått ett vitt täcke och det snöade fortfarande.
Allt var annorlunda och vi gick från det ena fönstret till det andra och bara kollade de nya vyerna
Efter ett tag ljusnade himlen och solen kom fram och då blev det ännu en förvandling
Samma fält som nyss fast med långa skuggor från träden i söder. Vi kände kring fötterna att snön inte skulle bli så långvarig, det var blött snömos.
Vi fick hjälp av Sudrets Rör att tömma ut allt vatten ur alla krökar och kopplingar och sen var det bara för oss att ta oss norrut igen för att leva fastlandsliv ännu några månader. Oxeln
Karin och Alfred när vi packat för att åka igen.
Rosen på hörnet såg ut att bortse från snön, den bara fortsatte att blomma. Vi sa, åh nu får vi fint väder i Visby, då går vi runt lite och hinner vi sen in i DBW:s trädgård så har resan inte varit förgäves. Strax norr om Hemse blev himlen svart på nolltid och allt slocknade, jag blev jättesömnig och det kändes kallt och ledsamt. Sen regnade det igen.
Efter en kopp kaffe i biblioteket med världens finaste utsikt tog vi oss till DBW:s trädgård och där blommade höstcyklamen under barrträden och snödropppar vid kullen med paviljong.
Stammarna är så tydliga när löven är borta, här är ett mycket gammalt mullbärsträd.
och bland rabattrosorna fanns det flera som framhärdade trots regn och kyla. Sen var batteriet slut i kameran och bara båtresan återstod.
Kommentera