Efter ett besök hos Caroline, firade jag i dag med att vandra lite i Bergianska fjällen för att se om några buskpioner ännu blommade.
Fjällen i Bergianska trädgården är en spännande samling sten, en klippformation som inte har så väldigt många besökare.
Som vid en vanlig fjällvandring får man anstränga sig en del för att nå dit man vill, antingen det gäller att bestiga en fjälltopp eller att leta sig fram med karta och kompass. De Bergianska fjällen har flera gångvägar som även en lätt rörelsehindrad person kan ta sig runt på och den som är mer rörlig hittar även trappor och gångar som leder uppåt eller runt till något den inte väntat sig.
Fjällen har en historia som jag hoppar över, nu ligger de här och förutom att de är en huvudvärk att sköta om, är de en tillgång för alla som vill göra en spännande växtvandring, har man tur hittar man växter med namnskyltar , de är inte bortglömda även om de är väl gömda.
Stensamling som kanske föreställer den lägsta fjälltoppen
mittemot den ligger den här sammanhållna stenformationen som jag liknat vid en sköldpadda.
Buskpion , en buske av många men de övriga var redan överblommade. Doften syns inte.
Vid fjällets fot
En ny väg jag hittade att gå runt stora fjället
som tog mig fram till ett par stora rosbuskar
och Clematis som klädde stora ytor.
gullregnet stod nedanför berget
och turkisk pion i nedre partiet.
Kommentera