Skrivet av: brittakarolina | 09 november 2018

Äta kräftor

Relaterad bild

Lasse och jag var på väg hem från våra jobb och gick från Scheelegatan mittemot Rådhuset och svängde in åt vänster på Hantverkargatan medan vi pratade om var vi skulle äta middag. Att ställa sig och skala potatis och laga till något  som krävde tid och ansträngning var lite motigt efter en hel dag på labbet med skärpta sinnen och jag suckade och frågade om vi inte kunde gå ut och äta någonstans, det gjorde vi ofta när vi båda hade full lön och inga barn. Vi svängde ner till vänster in på Hantverkargatan och fortsatte fundera över middagsmat. Eller kanske bre en smörgås, nej jag orkar inte det heller. Jamen jag brer gärna smörgåsar sa Lasse och samtidigt skyltade en affär på Hantverkargatans udda nummersida som jag inte sett förr med skinkor och korvar i fönstret och jag bromsade lite och såg genom glaset på dörren att där låg hopvikta hummer-eller stora kräftstjärtar i en glaslåda på disken och jag föreslog fort, vi kan väl köpa en kräfta var. Ja, sa Lasse eller åtminstone tre, en förslår inte långt. Vi gick ner ett par trappsteg till butiken och jag förstod att de vackra rosa skaldjuren inte var särskilt kylda, de låg i samma värme som allt annat i butiken och vad kan inte ske med skaldjur om de förvaras fel ? Jag ångrade kräftförslaget – men plötsligt mindes jag att Lasse är överkänslig mot kräftor och skaldjur. Lasse, Lasse, du kan ju inte äta hummer och kräftor ropade jag men han hörde inte och då försökte jag en gång till men han rörde inte en min, varför svarar han inte, så jag tog tag i ärmen på hans jacka och skakade och sa, du kan ju int… och där låg jag och slet i kudden som inte hade någon arm innanför och jag fattade till slut att jag drömt. Det var första gången jag drömde något med Lasse sedan han dog, vi hade ett så tätt förhållande och jag har undrat varför jag aldrig drömmer om honom.
Det här var natten efter 8 november, vår bröllopsdag. Hela dagen igår levde jag för nuet och hade annat i tankarna än att fira att jag inte längre har någon att fira bröllopsdag med. Var det bröllopsdagen som ändå spökade? Trappan från Rådhuset med 1 dm stöpsnö som rann in i skorna år 1950? Då gick vi till Piperska muren efteråt och åt sjötunga med Eivor och Rune, i natt gick vi ensamma på Hantverkargatan.Hantverkargatan mot ost med Stockholms stadshus i fonden.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: