Skrivet av: brittakarolina | 26 januari 2019

Det snöar

Många ”äntligen” att komma iväg till, Thielska galleriet har haft en liten utställning med 50 målningar av Ivan Aguéli en längre tid och nu börjar slutet närma sig, vågar man ge sig ut i det här vädret?

Det snöar, jag prövar i alla fall. Jag tog mig ner i garaget.

Lite tveksamt är det nog.

Men det är inga drivor på motorvägen

Sveaplan, Roslagstull här vände spårvagnen nr 6 förr i en stor runda ungefär där rondellen är nu. Idag har nog Stockholm en av sina vackra dagar trots att solen inte är framme, kanske är allt borta i morgon eller ännu vackrare.

Thielska Galleriets historia kan man lätt läsa på internet, vad det innehåller och ägarskapet, men det som inte står är att det finns många trappor både för att komma in i byggnaden och inomhus mellan  våningarna. Man kommer inte in, om man har någon skavank som förhindrar en att gå i trappor. Ofta gör man äldre offentliga byggnader tillgängliga för så många som möjligt och sätter in hissar av olika slag, men inte här. Idag kom jag in för att jag ännu kan använda mina ben men när Lasse var med, fick vi vända och hitta på något annat.

Nu kommer en rad med målningar av Ivan Aguéli , från Gotland, Frankrike, Spanien och  Egypten. Bilderna är små, ett par decimeter på höjden och lite mer på bredden. Varför har jag blivit så fäst vid hans färger och sätt att fånga det han ser?

Det började med att Lasses föräldrar hade en tavla på en vägg målad av en konstnär som hette Per Broman. Han hade varit ingenjör men ville mer och utbildade sig till målare. De som trodde på honom sa efter någon utställning som det högsta betyg en målare på tillväxt kunde få, han målar som Aguéli. Vem var då Aguéli?

Det var svårt att på 40-talet hitta tavlor av Aguéli. I Sala fanns Aguélimuséet men det var långt borta, så det kom att dröja innan vi såg några av hans målningar. 1969 firades 100-årsminnet av Aguélis födelse och postverket gav ut frimärken med några av hans verk. Hans historia är inte slätstruken den finns på Wikipedia. Jag minns inte längre i vilken ordning vi till slut fick se hans bilder. När något muséum annonserar att de kan visa några Aguéli-bilder blir det rusning , Thielska har nog satsat på rätt dragplåster under den mörkaste årstiden. Nästa utställning blir blomster av systrarna Jobs

Man betraktar hans bilder med andakt, följer linjerna och ”hittar” hur han har satt färgerna, de vibrerar av lugn (går det verkligen?). Broman hade också målat på Gotland,  i Frankrike och Nordafrika så lite samma luft, träd, och växlighet fanns även hos honom, så jämförelsen var lätt att göra.

Det är nog från samma plats i Visby han  målat men vid olika väderlek.

Jag klättrar  upp i tornet, måste se om bladguldet i kupolen hänger kvar, men det var lite för mörkt där uppe.

Snön visar ekarnas linjer utanför, det är tvära krökar på de gamla grenarna.

Sen bär det nedför igen, det finns ledstång.

Och nere vid parkeringen är det skymning.

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: