Skrivet av: brittakarolina | 24 februari 2020

Gösta fyller år

Solen gassar och jag går ut efter att ha famlat omkring i veckor inomhus med huvudsnurr. Sol och D-vitamin ska vara bra och nu har jag läst att blåsipporna blommar vid Sättra, då måste väl någon tussilago ha vågat sig fram utmed järnvägen mot Barockparken, jag vet var jag ska kolla.

Sen fyller Gösta 60 år i dag, han landade i förra veckan och försvann och när jag till slut i går började söka kontakt var han och Selina i Hälsingland på träning inför någon variant av Vasalopp som går i morgon. Förr firades 50 och 60-årsdagar  som milstolpar i livet men vi har aldrig riktigt kommit igång på den banan, så stora dagar slinker förbi när annat engagerar. Såg bilder från Mora där någon stod med vatten en bit upp på pjäxorna i en snövattenpöl.

Min pappa var gift före min tid i Mora och såg Mora som sin stad och där fanns hans första barnkull. Han var klistrad vid radion under Vasaloppen och det sista han brydde sig om innan han dog i mars 1962 på S.t Eriks sjukhus och utan radio var, hur gick det i Vasaloppet ? Jag tror att han skulle varit glad att se Gösta och Selina där även om de börjar lite light. Hans tidigare barn, mina halvsyskon har flera av dem försett Vasaloppet med kranskullor,

Parkerar som vanligt vid rensdammarna och går mot Barockparken, inga tussilago längs järnvägsbanken, det är nog ännu för kallt om nätterna. De spretiga lindarna är ena riktiga linslusar, de vill vara med på alla bilder.

De renoverade dammarna i parken gör till och med gammalt visset gräs sevärt.

En tunn isskorpa gör att våren inte är riktigt här än.

En mamma med bok i knäet gör flera saker på en gång men sitter ändå stilla.

Förra året växte här vete, är det vete igen eller…? Helt grönt fält med 15 cm långa strån.

Solen börjar dala, skuggorna är enorma, jag ser ut att stå rätt stadigt på marken.

När jag sen sitter här och firar Gösta på avstånd och plockar bland bilder kan jag inte låta bli att lägga in den här bilden av alla de tre som gjort mig till människa. Det har tagit lång tid.

 

tid.


Svar

  1. Vilken underbar bild på dina barn.

  2. Tack Arne, de är fortfarande rara men har andra format. Och så är det kanske med den lilla pojken i din kommentar.

  3. Fina mamma!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: