Brittakarolina's Blog

Fredag, jag hade ett ärende i Sollentuna centrum och var mycket lättad när det var avklarat, är numera så nöjd när jag kör in bilen i garaget efter en utflykt att det gick bra i dag med. Med en stor kopp kaffe pustade jag ut, det var ljust fortfarande efter klockan fyra, då ringde det.

Kände inte igen numret, en djup mansröst sa, det är Lennart på Väsbyhem. Vi har skrivit till dej men brevet kom tillbaks, vi försöker boka en tid för att byta ut brandvarnarna. Det är inget fel på den, sa jag. Jo men de ska alla bytas. Någon dag i nästa vecka om det passar? Nu stänger vi snart men det går rätt fort, skulle jag kunna göra det idag?

Väsbyhem sa han, vi bor i HSB, men ibland samarbetar man med olika saker och jag är inte så bevandrad i vem som köper upp vad. Klockan var kvart i fem, efter en stund ringde porttelefonen, jag var ju beredd och släppte in honom. Det kom en lång ung man klättrande trappvägen, han var säkert två meter lång, mycket artig. Jag hade lyft fram stegen för bytet av brandvarnaren, men den här killen sträckte bara upp armen och nådde taket utan vidare utan stege. Han skruvade ner den lilla burken och läste på batteriet att det suttit uppe i tre månader, så det måste bli även nytt batteri. Batteriet kostar 19 kronor, brandvarnaren kostar inget extra. Jaha, jag har en tjuga det blir väl bra, nej vi hanterar inte pengar. Kort går bra.

Han drog fram en kortläsare som jag inte sett någon annanstans, men det är faktiskt ganska många saker jag aldrig sett förr. Han höll mitt kort bakom kortläsaren och sa, jag ska bara hämta bandvarnaren i bilen. Ja men då vill jag ha mitt kort tillbaka, sa jag. Det tar bara någon minut, så är jag uppe igen, sa killen och slank ut genom dörren, kortet släppte han inte. Det kändes inte bra och jag tittade ut och såg honom gå till en bil på parkeringen – och sakta rulla iväg därifrån. Då började jag förstå. Efter en stund ringde han och sa, jag hade brandvarnaren i bilen men batterierna var kvar på jobbet. Kortläsaren tog inte emot ditt kort, fanns det pengar på kortet? Det står att du har två kort, han det vara fel kort? Nej det kan det inte. Jag tror det är bättre att vi pratar om brandvarnaren i stället, sa jag för det var lite för mycket fokus på betalsättet. Jag fick säga det två gånger och då slutade samtalet.

Fort som ögat slog jag upp banken och tömde kortkontot så när som på 75 kronor – om han mot förmodan skulle vara en äkta brandvarnebytare. Sen spärrade jag kortet och har inte sett röken av den långe mannen med mörka rösten.  Brandvarnaren tog han med sig och kortet och nu är jag en av de lurade åldringarna. Men jag blev bara lurad – inte nerslagen eller frånryckt något eller hotad med vapen, så det finns ändå det som kunde varit värre.