Brittakarolina's Blog

Den kortaste utflykten går till balkongen.

Varje morgon sitter en vinkande björn i skålen bland mossa och stensöta på frukostbordet och säger, idag ska du väl gå ut i skogen? Inte om det regnar eller blåser småspik. Nej men om det är sol och stilla i luften, ja då försöker jag nog. Skogen har kommit längre bort än förr och tiden går fortare än förr, så när jag är klar att gå ut har nästan hela dagen gått och jag går i stället ut i grönskan på balkongen.

Där ropar större och mindre krukor konstant på vatten så där behövs jag mer än i skogen. Alltså blir jag kvar.  Drömmen om en balkong med olika fetblad och taklöksvarianter har jag efter ett par år vaknat ur. Längtan efter färgkaskader blev övermäktig så jag gick och köpte pelargoner eller ”pellisar” som jag till slut förstod vad det betyder.

Bland ett otal varianter av pelargon-sticklingar i Stenladan valde jag två men bara en av dem har orkat blomma

och så här har det gått med lilla buxbomen ! Jag pratar med den varje dag och de gröna små prickarna på grenarna har blivit blad. Jag pratar förstås med alla i kruka men buxbomen som haft det svårast får mest prat.