Skrivet av: brittakarolina | 27 oktober 2020

Höst 2020

I Corona-förvirringens tid och väderförvirringens rusar veckorna förbi och årstiderna växlar utanför fönstret utan att jag ens hunnit hänga undan broddarna från i vintras. I går tog vi ett stort steg mot mörkret när vi bytte bort sommartiden. Jag trodde att tidsomställningen kanske var för sista gången men redan vid lunchnyheterna meddelades att man inte enats om något europeiskt beslut i frågan, så något sista datum finns inte.

Förlustelserna är just nu inte så många men på vardagarna när jag tittar ut genom fönstret bredvid skrivbordet, pågår något i luften som ändrar min horisont, ett höghus växer upp. En jättekran hämtar och lyfter upp betongelement till ännu en våning. Jag ser hur ytter-och mellanväggar fogas ihop, ibland lyser en svetslåga och slutligen läggs tak som blir nästa golv och byggnadsarbetarna klädda i gult rör sig som myror över våningsplanet. Ibland är luften klar och man ser dem tydligt men de senaste dagarna har duggregn gjort sikten lurvig

Ska det bli en våning till

eller är det dags för tak?

 

taket läggs på, blir det golv till ännu en våning?

 

 

 

 

 

 

.Så här ser huset ut nerifrån marken än så länge.

Jag kollar på nätet om jag kan hitta något uppiggande och ser att Kaili Maide, en av Bergianska trädgårdens trädgårdsmästare, lagt ut bilder på årets pumpaskörd som är utställd i E.Anderssons växthus. De är många, stora och små, har olika former och färger och är skönt exponerade. En fågelskrämma klädd i Kailis arbetskläder vaktar pumporna. Det visar sig att de senaste bilderna är bara början. I länken jag fått lägger Kaili ut världens rikligaste bilderbok i knäet på oss. Vi blir delaktiga i bilder där hon sett eller minns något, förutom från den Bergianska, från många andra trädgårdar, utställningar med färgstark textil både verk hon skapat själv och det hon inspirerats av. Jag tittar i timmar och räknar till mer än tvåtusen sevärda bilder och kom ändå inte till slutet. Det blev en överraskning och en kontrast till den mörkgråa söndagen.

För att äntligen röra på benen gick jag ett varv runt kvarteret, löven gulnar i år, inte så många blir röda och lönnlöven blir till och med bruntorra redan då de faller.. Jag tvekade lite om jag skulle snedda genom Centrum på vägen hem. På med munskyddet, ventilationen är inte den bästa där inne och trots att mer än hälften av butikerna lämnat oss är det många människor som vimlar där inne. Jag tänker på det förvirrade budskapet att nu ska alla ta sitt ansvar, det har ju faktiskt predikats hela tiden och det är ju precis det vi gjort. Är det så att man juridiskt faktiskt inte får uppmana en kategori att lämna scenen och be dem att stänga in sig och inte visa sig?

Noterar förändringar även om de består av plastskynken och bara är tillfälliga.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: