Brittakarolina's Blog

……får träffa två goda vänner och undvika alla främmande kontakter även utomhus. Inga vänner var bokade idag men jag hade en del ärenden att uträtta, det regnade och jag tänkte låta kameran (tredje vännen) vara kvar hemma. Men jag skulle nog gräma mig om jag missade något sevärt, så den åkte ändå ner i kassen.

Först till biblioteket, de har inte Corona-stängt och jag bytte Knausgårds Kamp del 3 mot del 5, alla delar är inte inne samtidigt men det gör inget, del 4 tar jag en annan gång. Jag har beklagat att självbetjäningen vid lån och återlämnande berövar en den lilla kontakt man kan få med biblioteksfolket, men i dessa tider är det ju verkligen en fördel. Endast en person till fanns i lokalen.

På väg därifrån till sopstationen såg jag i ögonvrån den avhuggna björken vid ån som förlängts med en skulptur stående på en hand och med benen i luften. Den har visats ett par gånger på Fb men nu först såg jag den. Jag lämnade mina vissna elgrejor på återvinningen, där var det fullparkerat, skåpbilar öppnade dubbeldörrarna bak och ut vällde renoveringsrester. 

 Skulpturen jag sett lämnade mig ingen ro och jag var jag tvungen att åka tillbaka till björken trots ösregnet. Det ska finnas en figur till som är på väg att hoppa ner i ån. Den har varit med på bild och man kunde se en liten bit av en pegel tillsammans med hopparen och jag letade upp den.

Björken står vid åkanten och på tågspåren intill passerar flera tåg i kvarten.

Vattnet dröp från hårtofsen på gymnasten och han hade behövt ett tak över sig idag.

Mitt ute i ån på en pegel omvandlad till hållare för en svikt siktar hopparen mot vattenytan.  De senaste två figurerna är placerade inte så långt ifrån pojken som balanserar på en smal bräda över ån närmare stationen. De är så befriande att få syn på och överraskande förstås, de bryter tristessen, någon har vågat göra något roligt utanför den byråkratiska gången. Men vem är konstnären?  Vet någon eller vet alla utom jag? Ett litet inlägg på Fb säger,  ”det måste vara Anders Skarin”.  Hoppas det är en bra gissning.  29 januari 2013 skrev jag en blogg från utställningen Den dolda konsten i Upplands Väsby. Kommunens innehav av konst visades (valda delar av) och en person Anders Skarin hade skapat de mest tänkvärda skulpturer i trä och som jag totalt förälskade mig i och jag glömde hela resten av utställningen. 

Anders Skarin är numera ordförande i Väsby Konsthalls vänner och de trevliga figurerna vid ån har nära till Konsthallen.

och här promenerar pojken på en smal bräda över ån vid det gamla brofästet till bron som fanns innan järnvägen byggdes.