Skrivet av: brittakarolina | 07 juni 2022

Kaffikalas vid Bottarve

6 juni vår gamla flaggdag som upphöjts till röd dag firades i går med kaffi och många sorters bakverk i Bottarvegårdens trädgård. Solen sken, kastanjen blommade och trädgårdsmöblerna var fullsatta med grå-och vithåriga besökare.

Man satt överallt och man behövde inte hämta påtår själv, den serverades av ”skaffare” , tjänstefolk i kläder från tiden för gårdens förflutna som ilade mellan borden.

Trappstegen är lite knepiga i gamla hus, så jag blev kvar i trädgården.

och lyssnade på ljuv musik och vissång till den sköna dagen, Annandag Pingst, som väl de flesta av gästerna minns. Vi fick inga högstämda tal inför Nationaldagen att slå dövörat till, bara några få ord av tacksamhet för att vi fått leva så länge i ett land utan krig.

Efter två kalaslösa år är det roligt att få träffas flera tillsammans igen.

På vintern har man kalaset inomhus. Behållningen går till driften av gården och den ägs av Hoburgs hembygdsförening.

Till och med på lagårdsbacken var det fullt.

Utmed stenvasten mittemot Bottarve har skelörten (Chelidonium majus) fått den finaste inramning jag sett, gräset var klippt runt om och växten sparad som något eftertraktat. På återväg hem måste jag stanna till gång på gång längs den varierande skogsvägen så många nyutslagna blommor lockade..

Nu är de röda S.t Persnycklarnas blomning nästan över och de ljuslila Johannesnycklarnas (Orchis militaris) tid har kommit. De är mer tvåfärgade än vad bilden visar och har mer av rött i det lila och står sällan ensamma. Vägrenarna är långa levande händelser .

Samtidigt lyser Svärdsysslorna (Cephalantera longifolia) upp långa sträckor utmed vägen och de blir fler för varje år.

Backsmultron (Fragaria viridis)

Backsmultron heter på gotländska Naikar och i texten från Guteinfo saxar jag;

”Najkar är tre, fyra gånger större än vanliga smultron, mycket sötare och med en smak så gudomlig att man tror himlen trillat ner.

När man hittar najkar på något torrt och solöppet ställe så hittar man en bit av Gotlands varma hjärta.”


Svar

  1. Det låter som ett väldigt trevligt Nationaldagsfirande. Tack för reportaget och alla fina bilder från Bottarve!
    /Ingrid

    • Tack Ingrid, och bland alla väder att välja på, fick kaffikalaset det bästa tänkbara..

    • Oj oj oj så fint, nu blir jag lite avis, dina bilder är så fina!!!

  2. Vilken fin flaggdag! Tänk, backsmultron har jag mig veterligt aldrig stött på. Nu vet jag vad jag ska titta efter. Bottarvegården är så vacker och intressant, mangårdsbyggningens interiörer och kalkstensskivor som taktäckning. Agtak, faltak och spåntak skymtar. Mina första synintryck av gården fick jag i mina föräldrars fotoalbum – deras bröllopsresa gick till vänner på Gotland 🙂
    Här blev vi bjudna på kaffe med dopp i den timrade och rödfärgade hembygdsgården, vilket också var trevligt.

    • Vad trevligt att du har så starkt intryck av gotländska hus i arv, stenhusen är ju de som längst blir kvar och de kan vara så väldigt vackra. Hur kalla de var på vintern är väl svårt att veta, nu finns ju uppvärmning. Backsmultronen verkar inte heller Linné ha sett, de är inte med i hans flora, ändå var ju de vanliga smultronen hans bästa bot mot podagern.

  3. Så trevligt ni verkade ha. Fina bilder på rara växter!

    • Tack Eva, av alla 6 juni-högtidligheter jag upplevt, var det här det bästa. Ett svenskt kaffekalas, där alla är bjudna. Lite musik och någon som säger att det är trevligt att vi får träffas. Det där att avundas norrmännens firande blir då onödigt.


Lämna ett svar till MrsUniversum Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: