Brittakarolina's Blog

Änderna är påhittiga när de väljer plats för sina bon. Ofta läser man om andmammor som har långt att gå till vattnet med sin radda med små ungar eller hur en har valt att kläcka äggen på en balkong högt uppe utan chans att få ner ungarna levande eller något annat galet ställe.

Vid ett besök på Eds kyrkogård skymtade jag något pälsartat på en grav som inte var så vårstädad. Jag såg men såg ändå inte att det var en and som gjort sitt bo på den enda graven i raden där ingen varit och gjort vårfint ännu. Det är en gräsand fast man frestas kanske att kalla henne en gravand.

Efter ett par dagar måste jag se om anden låg kvar eller blivit bortmotad och tog en sväng förbi gravarna. I stället för anden låg ett högt bolster av dun där hon legat sist jag såg henne. Råkade möta kyrkogårdsskötarna och de lovade att inte jaga bort henne, nu var hon nere och åt. De hade aldrig varit med om att en and boade på en grav. Edssjön är nära så hon behöver inte gå över någon landsväg eller annat knepigt med de små, när det blir dags.

Det här ser anden då hon reser sig från sin plats. Det finns gångvägar ner till vattnet, så hon behöver inte tränga sig genom det gula.

I dag hade hon vänt huvudet in mot stenen.