Skrivet av: brittakarolina | 28 mars 2024

Väsbyån möter järnvägen

Solen gassar och jag vill se den pampiga stenvalvsbron över Väsbyån, gångvägen utmed ån har torkat upp någorlunda efter snösmältningen och det är många år sedan jag var här senast. Vid Älvsunda svänger ån in under två järnvägsbroar, varav den ena inte längre används och en stenvalvsbro är kvar som minne av den tidigare dragningen av järnvägen. Första gången jag såg den bron skymdes den inte av risiga buskar och den var enbart stilig och förvånande i sin bortglömdhet. Härifrån följer Väsbyån och järnvägen varandra nära och skiljs inte förrän strax norr om jänrvägsstationen.

Stenvalvsbroar har fått en egen kategori på Facebook och under vintern har vi sett bilder av många stenvalv både enkla och mer sammansatta. Järnvägsbroar vill man inte riktigt räkna in i kategorin. Romarna anses vara de första att bygga stenvalvsbroar och de som ännu finns bevarade har hållit i mer än 2000 år. Bron vid Älvsunda har en mittsten med 1906 inristat, sälgbuskar har växt upp utmed strömfåran och de hindrar nu sikten, graffittimålare har sprayat färg och bokstäver på väggarna i valven och hela området ser bedrövligt ut. Hit tar sig ingen av kommunens graffittisanerare för att snygga till. På TomTits experiment i Södertälje, där man vill sprida lärdom om naturvetenskap och teknik, kan barn från dagisåldern och uppåt pröva att bygga bro med stora klossar, formade så att de kan låsa varandra i ett hållbart valv.

Lekplats för asp. Aspen som förr hade lekplats vid järnvägsstationen och kunde ses leka där i april, har fått bättre möjligheter på två andra ställen där man lagt grus och sten på botten av ån och där forsar nu vattnet så det hörs lite brus. En av de tilltänkta lekplatserna finns på första raksträckan efter att ån passerat broarna.

Änderna är få i den här delen av ån. Det var här minken höll till för ett antal år sedan. Om det ena har något med det andra att göra och om minken förökat sig är svårt att veta.

Tid för kaveldunet att flyga.

Bron leder över till västra sidan av ån , vi får sällskap av tågen som swischar förbi var tionde minut. Härifrån ser man Mälarvägsbron och bebyggelsen i Väsby på långt håll.

Bävern visar tydligt var den försökt fälla träd. Det här är nog det största träd jag sett den sätta tänderna i. En sälg med många år på nacken. Nu har den fått ett skyddande nät kring stammen.

Afrodites födelse ut havets skum av Bengt Amundin, (1915-2011) skulptör.

Marabou ägs numera av Mondelez International, en amerikansk multinationell livsmedelskoncern.


Svar

  1. Här i ån hittade ett av mina barnbarn en kräfta,hade velat ha den som husdjur men fick släppa tillbaka den i vattnet. Mina båda döttrar bor precis intill sedan många år. Lätt att ta sig till från min boplats Sollentuna! Berit

    • Jättekul ! Kräftor i Väsbyån ! Den delen av ån har väl inte hunnit bli förgiftad på samma vis som efter att man dumpat giftigt, avfall från industrierna närmare stationen. Som nu ligger under stationsplan och läcker så att den delen av ån och Oxundasjön är giftigast i Sverige.


Lämna en kommentar

Kategorier