publicerad tidigare 26 november 2012
Min blogg handlar om benämningen nättelduk. Ordets släktskap med nässla har lockat till spekulationer om att nässlor ursprungligen använts för framställning av denna tygkvalitet men genom praktiska försök har det visat sig omöjligt och namnets ursprung har förblivit en gåta.
Nättelduk i Grötlingbo Hembygdsförenings samlingar, foto förf.
Nättelduk
Nättelduk är det svenska varunamnet på en fin kvalitet av bomullsväv (även av lin) som omnämns i Sverige första gången enligt SAOB i en bouppteckning från 1672. Den importerades från Tyskland och finns med egen rubrik i importlistorna för olika textilkvaliteter i Kammarkollegiets Arkiv (1700-tal). Enligt Nordisk Familjebok hade nättelduken mellan 20-30 trådar/cm och garn nr 60 à 100-
Varför heter den nättelduk (nettelduk) ?
Då man slår upp en svensk uppslagsbok läser man att nättelduken ursprungligen tillverkades av nässelfibrer, men då bomullen kom gick man över till den fibern men behöll namnet. Möjligen skriver uppslagsverken av varandra. SAOB kallar namnet egentligt för vävd av nässlor och oegentligt för vävd av bomull. De flesta uppslagsverk kan bara föreställa sig att brännässlan var nätteldukens ursprungliga material och det trodde jag också länge.
Kunde man då, så kan vi nu
Brännässlan fick vara med i mina spinnkurser under 70-och 80-talen. Att bereda nässlorna som lin gick inte alltid helt bra, de krävde annan behandling. När fibrerna finns och frigjorts går de att spinna men trots ansträngningar når man inte de finlekar som krävs för nättelduk. Bomull och lin kan spinnas till mycket tunnare garn. Min slutsats är att nättelduken kan inte ha tillverkats av brännässelfibrer och det beror inte på dåligt handlag.
Nät av nässelgarn
Brännässla (Urtica dioica)
Det finns många belägg för att brännässlans fibrer spunnits till garn, det har använts till rep och fångstlinor och fisknät (därav namnet), fibern är våtstark. Man har även vävt grov lärft av nässelgarn, särskilt i tider av brist av olika slag, krig och fattigdom har brännässlan fått komma till heders. Nässlan har många bladfästen som försvagar och förkortar den genomgående fibern men den är lätt att spinna och kan blekas till helt vit. När man lägger en tråd under mikroskop ser man att fibrerna är glasartade och spretar ut kring tråden och den klåda som danska drängar klagar över och som de fick av underkläder vävda av nässelgarn blir förståelig (Folk og Flora, Dansk Etnobotanik). Brännässlan och väven är dessutom mytomspunna och man kan fylla flera sidor med berättelser om dess kraft alltifrån H.C.Andersen till Småländska soldater. Man har alltså vävt tyger av nässelgarn och det har blivit olika nässelväv men inte ”nättelduk”.
Väv av nässelgarn
Nässelarter i Asien
Personer som varit i Thailand eller Nepal har ibland visat upp en näsduk eller en bit väv gjord av nässlor, tunn eller nästan genomskinlig. Här finns nässelsläktingar som Ramie (Boehmeria nivea) och hampnässla (Urtica cannabina) som använts sedan förhistorisk tid, fibrerna är kritvita till skillnad från lin. Hur man hanterat nässelsläktingar i Kina, Sibirien och övriga Asien är svårt att få svar på.
När och var vävdes nättelduken av brännässlor?
I sökandet efter uppgifter om var nättelduken producerades läste jag om städer och platser i Tyskland där man spunnit nessel, men där fanns inga belägg eller rester av minnen från nässelodling, däremot hade muséernas textilavdelningar många utställda nättelduksexempel vävda av bomull.
Vi börjar söka från ett annat håll, bomull
Träsnitt ur John Mandevilles resor 1350, hur han tänkte sig att bomullen växte.
Bomull (släktet Gossypium) är namnet på en växt vars frökapslar innehåller spinnbara fibrer. Varifrån kommer namnet? Bomullen introducerades i Europa som färdig väv av arabiska köpmän och de röjde inte materialets ursprung. Men redan Herodotos hade hört talas om växten och Plinius kallade den lana arborea, som betyder ull från träd. Man föreställde sig en korsning mellan får och träd och man var begränsad av sin tidigare kunskap om varifrån ull kom. Träsnittet 1350 från John Mandevilles resor visar hur man kunde tänka sig den nya fibern. I tyskspråkigt område använde man översättningen Baumwolle och det har vi tagit efter med Bomull.
Eftersom bomullsplantan bara trivs mellan 41 grader nordlig och 28 grader sydlig bredd kom den inte att odlas och bli synlig för folk i stora delar av Europa. Då vi nu frågar varifrån namnet kommer säger vi inte att det det vittnar om ett tidigare bruk av ull från träd. Namnet skapades när man man inte visste men trodde något om materialet. Och just så resonerar man om namnet nättelduk, det måste röja ett tidigare bruk av nässla i väven. I brist på kunskap behöver man ändå namn på det som är nytt och om det är missvisande behåller man det ändå, när man vet bättre.
Bomull som råvara
Bomull som råvara inköptes av linnevävare i Augsburg 1370 och som ny fiber innefattades den inte av skråbestämmelser. Därför kunde den lämnas ut till hushåll för lönspinning och här börjar den första förlagsverksamheten. Man visste fortfarande inte vad man spann och hur fibrerna tillkommit. Man försökte hitta bomullens plats bland växtfibrena och den påminde kanske mest om nessel med sin vithet. Att spinna nessel blev att spinna bomull och flera tyska orter blev kända för att spinna nessel, detta har man glömt även i Tyskland. I vissa nutida texter kan man dock läsa att en billig variant av bomull kallas Baumwollnessel- bomullsnässla. I en av de tyska ordböcker som 1995 fanns i Riksarkivets läsesal bland referenslitteraturen står det tydligt utsagt att med nesselspinning avsågs bomullsspinning. Räcker det för att rubba talet om nässlor i nättelduk.
I SAOB säger J. Fischerström att alla nätteldukar görs av bomull, men det har eftersägarna tagit lätt på och återger endast raderna där man anser att nättelduken ursprungligen gjorts av brännässlor.
Britta Stenberg-Tyrefors
Bilder: Nättelduk, tillhörig Grötlingbo Hembygdsförening.
Fisknät av nässelgarn, spunnet och knutet av förf.
Väv av nässelgarn, sp. o vävt av förf.
Bild av träd med (får) ull, från J.Mandevilles voyages 1350
SAOB Svenska akademiens ordbok
Riksarkivet, Kammarkollegii Arkiv, listor över import av textil 1700-tal
Nordisk familjebok
Tyska ordböcker i Riksarkivets läsesal, nu avlägsnade.
