Skrivet av: brittakarolina | 14 januari 2010

Hjärnegatan

 
 
 

Hjärnegatan 

Sommaren 1937 kom vi till Hjärnegatan 9. Själva transporten har jag inget minne av, en dag fanns vi bara i lägenheten. Huset låg (ligger) i hörnet av Wargentinsgatan och Hjärnegatan och var en dubbel fastighet med en port även åt Wargentinsgatan, man kunde gå över gården eller över vinden mellan husen. Den del som vette åt Wargentinsgatan (nr 4) var finare och hade mellandörrar med blyinlagda färgade glas och likaså i själva ytterdörren. Hjärnegatsporten var enklare, inga dekorationer och här bodde en portvakt på nedre botten. Huset hade en takflöjel med år 1904 på och det var då huset hade moderniserats, dvs man hade tagit bort kakelugnar och lett in centralvärme, och delat upp lägenheterna i mindre och av tidigare köksingångar till lägenheterna fanns bara dörrarna kvar. Vi bodde 4 trappor upp utan hiss och det saknades i alla hus på Hjärnegatan utom i 10:an. Någon bodde även på vinden bakom en dörr bland vindskontoren. Då pappa valde ut var vi skulle bo hade han haft flera lägenheter att välja på i kvarteren runtom, vid den här tiden kunde man få bo gratis ett halvår, bara man tecknade ett hyreskontrakt. Då hyresvärdinnan i vårt hus under senare år blev lite knepig svor han för att han valt så fel den gången.

På Kungsholmen och i kvarteren nära oss bodde “järnvägare” dvs lokförare och andra järnvägsanställda, de hade nära ner till Centralstationen och var lite besläktade med sådana åkande “postisar” som pappa. Han hade nu blivit befordrad till överpostiljon och hade befälet över en järnvägskupé och for omväxlande mellan Stockholm-Örebro och Stockholm-Söderhamn. Han hade uniform med en mörkblå ytterrock av kläde som skulle vara utan dammkorn när han gick hemifrån. Mamma skulle borsta med stora ryktborsten och om något skräp satt i och inte släppte tyget var det kaffesump som gällde. Fuktig kaffesump drog med sig både damm och andra fläckar.

Lägenheten hade rejäl takhöjd och bestod av två rum, kök, en hall och ett badrum med vattenklosett. I hallen satt en telefon fast på väggen. Köket hade gasspis och gasmätare som man matade med gaspolletter som fanns att köpa i mjölkaffären. Där var en diskbänk av kolmårdsmarmor och diskho och varmt och kallt vatten och mittemot spisen plats för ett köksbord med tre stolar.

Ett av rummen var litet och hade fönster åt gården, det var tänkt att hyras ut och det större rummet med två fönster åt gatan var åt oss själva. Stora rummet möblerades med en ottoman med utdragslåda, ett fyrkantigt ekbord med utdragsskivor, en sekretär, som mamma fått låna av sin syster Hilma, ovanför sekretären hängde ett väggur som pappa fått av postpersonalen, då han gifte sig. Det finns ingraverat på en liten mässingsplåt, klockan hade för mej ett ansikte och det var det sista jag såg innan jag somnade, för min säng stod utmed den motsatta väggen. Jag hade en utdragbar spjälsäng med metallstänger och mässingsknoppar i hörnen och de smakade illa då man slickade på dem.

I rummet fanns också en byrå med spegel målad i björkfärg och en bokhylla. Bakom dörren till rummet förvarades en hopfällbar säng och en del sängkläder som skulle ut varje kväll, symaskinen och en pappkartong med mina leksaker.

Det fanns inga fler barn i huset men en dam på en trappa hade en foxterrier. I 10:an mittemot fanns en flicka som var ett par år äldre än jag och även några äldre barn som hade annat att göra än att leka på gatan. I fina 4:an fanns en till hund, en tax, och den tillhörde kompositören Adolf Wiklund. Hundarna var en sorts kontaktmöjlighet, man ringde på hos ägaren, neg djupt och frågade om man fick gå ut med hunden. Det hände att man fick gå ut med foxterriern men Adolf Wiklunds tax fick aldrig gå ut med någon annan än sin husse. Ändå fortsatte man att ringa på.

I kvarteret bredvid fanns ett nybyggt huskomplex med metallklädda pelare i entrén och synlig hiss med glasväggar runt och många ingångar längre in på gården, man hade bebyggt nästan ett helt kvarter med HSB-lägenheter. Min vana att gå runt och orientera mej var inte så lyckad här. Den fina pelargången in till lägenhetsområdet var öppen och inbjudande med tobaksaffär, skomakare och sybehörsaffär som låg i entréplanet och huset böjde av in mot en fin nyanlagd gård med buskar och grönt. I de moderna lägenheterna fanns familjer med barn, särskilt småpojkar och de hade tagit som sin uppgift att bevaka så att inga obehöriga kom in på deras område. En var värre än de andra, han hette Hasse och var alldeles vild och hans knytnävar var vassa, där fick jag hårdhänt stryk. Han fick senare sällskap med en annan stridsglad pojke som kom att bli skådespelare och jag har aldrig kunnat gilla honom. Men jag lärde mej att se mej om mycket noga innan jag gick till tobaksaffären eller någon annanstans utanför min port. De hårdhänta var ju inte alltid där, så ibland var det lugnt men det hjälpte inte att bo länge på platsen för att till slut bli bekant med dom, de förblev arga främlingar och som uppväxta stod de sedan på pass ett par tre åt gången med händerna i byxfickorna och höll uppsikt över gatan.

Här låg Lissenkos fina tobaksaffär

och sybehörsaffären

Det var vanligt att det fanns affärer i de gamla husen en halvtrappa ner, inte i vårt hus men mittemot fanns mjölkaffär och specerier, en fru Åkerstedt – Åkerstedtskan hade dem och det fanns en nedgång till mjölken och en till specerierna, så hon sprang upp och ut på gatan och fram och tillbaka mellan de båda avdelningarna hela dagarna. Hon kom att få konkurrens av Konsums tre butiker för mjölk, kött och specerier runt hörnet, de låg inte i källarplan utan ett par trappsteg upp och där fick man återbäring på kvittona. Hos Åkerstedtskan kunde man få skriva upp och betala i slutet av månaden, men det var något som blev fel en gång och då blev det Konsum i fortsättningen för oss.

Jag gick ofta ärenden, det var min ständiga fråga, kan jag gå något ärende? Då kom jag ut och fick anledning att se mej omkring och kanske träffa på någon att vara med. Alla sorters affärer fanns i kvarteren omkring. Apotek, blomster, sybehör, färghandel, läderhandel, klockor, klänningar, konditori, fisk, kaffe och ölkafé och systembolag. Bredvid tobaksaffären fanns fiskaffär med vattenfall på fönstret, därbredvid en tapetserarverkstad som innehades av en gubbe med stor ölmage som oftast stod i dörren och som kallades “lackerarn”, vet inte om han kallades det av flera i grannskapet, det var föräldrarnas namn på honom.

Den här dörren uppfylldes ibland av ”lackerarn”

Polishuset och rådhuset var också nära och utanför portalen till polishuset stod alltid en uniformerad polis. Ridande polis klapprade ut och in genom porten och man kunde följa på ljudet precis hur långt de kommit. Men den gården kom man inte in på. Rådhuset hade en låg mur runt byggnaden av ölandssten och den gick man hellre på än på trottoaren. Små gräsmattor och någon sandlåda fanns innanför muren och någon buske men inga blomrabatter. Här var ganska neutral mark, det var ingens område och det var lugnt att vara här.

Sen fanns Kronobergsparken två kvarter längre bort. Den kom att bli den närmaste naturen för mej, den var full av slingrande vägar, buskar och växter blev bekanta, dofterna och smakerna inte minst på de olika halvgiftiga bären om hösten. Man tog sig till gungorna i sydvästra hörnet av parken, där fanns alltid någon att vara med, vill minnas att det förutom sandlådor och klätterställning även fanns en plaskdamm men jag är inte säker. På vintern spolades en stor grusplan längre mot norr till skridskois och backen ner dit från en ännu högre nivå spolades till kälkbacke med vallar. Isen var belyst och full med åkande på eftermiddagar och kvällar. Det tog bara några minuter att gå från oss till isen och där höll jag till så ofta jag kunde.

 
 
 

 

.


Responses

  1. Jo det fanns en plaskdamm vid lekplatsen i Kronobergsparken, åtminstone på det sena 40-talet då jag växte upp på Drottningholmsvägen i kvarteret närmast parken.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: