Skrivet av: brittakarolina | 25 september 2012

Någon bor under huset

Då vi kom till sommarhuset på försommaren såg vi att det fanns ett hål i marken bredvid Ölandstoken. Vems hål var det, råtta eller rabbis=vildkanin? Det var djupt och vi såg inte var det slutade, för flera år sedan hade vi besök av storråttor, hade de nu letat upp oss igen?

Vi höll ögonen på hålet så gott det gick men vi såg ingen gå upp eller ner där och kanske hade vår närvaro skrämt bort vem det nu var. Jag hämtade två fulla hinkar med torra tallkottar och hällde ner i hålet, den första bara försvann, hålet verkade bottenlöst, nästa hink fyllde hålet och bildade ny yta i gräset.  Kottarna var torra och lätta och om någon var kvar där nere kunde den nog ta sej förbi kottarna och upp. Marken består av sand och är lättgrävd. Nästa morgon var kottarna spårlöst borta, inte en enda låg kvar över markytan och någon hade dragit ner dem i hålet. Vad göra? Vi ringer Anticimex på måndag, de kan nog se vad vi har för besökare.

Niklas och Camilla hade varit här tidigt i våras och samtidigt lagt ut trätrallarna framför huset. Då de nu låg lite ojämnt började jag lyfta dem för att snygga till. När jag lyfte tredje trallen närmast huset fick jag en chock, där under var ett hål som jag själv skulle kunna krypa ner i och försvinna, det började under trallen och gick in under huset. Jag la fort tillbaks trallen och satte mej ner och försökte samla mej. Gången gick från tokbusken och ner till ett rum under huset och var fanns all den bortgrävda sanden och vem hade grävt?

På måndagen ringde vi Anticimex och de kom samma dag och erbjöd sej att genast röka ut vem det nu var. Vi avstod från det och från erbjudandet om gift eftersom vi väntade flera hundbesök under sommaren, i stället lovade man att återkomma efter augusti. De trodde att det var en rabbis som gjort hålet. Är de inte skyggare än så, vad finns det mer som gräver och håller till under jord, sork? Fick veta att sorkar existerar inte på Gotland !! annat än i form av småpojkar.

Vi såg aldrig något djur komma upp ur hålet eller gå ner där men bland alla de vildkaniner som i skymningen invaderade gårdsplanen var det en familj som vi till slut kände igen. En stor rabbis med liten vit fläck på nosen och ett kluvet öra hade alltid fyra ungar omkring sej och de små hade alla en vit fläck i pannan och en annan stor rabbis brukade vara i deras sällskap. De betade gärna på hörnet runt Ölandstoken men då årets mängd av rabbisar var så rekordartat så glömde vi att hålla reda på dem. Sommaren gick och barnfamiljerna var där med en av de väntade hundarna, men ingen brydde sej om just  hålet under huset (däremot andra hål).

När semestrarna var slut var det vår tur att åka till ön och njuta av eftersommaren, den lugna och avslapppnade årstiden, när sådd, blomning och skörd är över. Huset hade stått tomt i några dagar och jag gick runt ett varv, på baksidan mötte jag en stor rabbis. Den övervägde att sitta kvar, när jag tilltalade den men sen satte den fart mot Ölandstoken och försvann i hålet. Den använde gången !  Vi hade sen sällskap med den i tre veckor, den betade runt tokbusken och slank ner i sin gång så fort vi kom för nära. Var han (den) frisk? Lite tufsig såg han ut, hade han en påbörjad myxomatos? Eller var det normalt pälsbyte inför den kallare årstiden. 

Vid slutet av sommaren hände det som har brukat inträffa då rabbisarna  förökat sej så de trängs, runt om på marker där de vimlat, började de att dö, flera låg där utan en skråma som om de hejdats mitt i språnget. Förr dog de av kaninpest – myxomatos på sensommaren, det är en långdragen och plågsam död, numera har tillkommit gulsot som minskar antalet djur, den dödar snabbare men båda farsoterna finns jämsides. Om rabbisen dog på tomten grävde vi en grop åt den men alla övriga har räven fått hämta på sin runda, korpar och kråkor kalasar också gärna på de döda och för ett hemskt oväsen kring bitarna. Vråk och hök och örn vill fånga småkaniner själv och då ska de vara levande.  I dag läser jag i Storsudernytt att Hamra-Sundre jaktklubb haft årsmöte och förutom att inventera rådjuren vädjar de om hjälp med att gå ut och förkorta lidandet för alla rabbisar som just nu drabbats av myxomatos.

Då vi plockade in bänkar och trallar kring huset lät vi trallen som var tak över rabbisens hålrum plus en till ligga kvar.  Vi struntade i Anticimex. Det gick inte att göra den ensamma rabbisen hemlös, tänk om den hade en fru med sex ungar nere i underjorden som inte varit ute än. Vi har inget slut på historien men kan tänka oss flera: vår ensamma vildkanin var sjuk och försvagad och har redan dött eller den har gått för långt ut på fältet och örnen har slagit till eller som överlevare är den med om att under kommande vinter och vår bilda en ny koloni med hundratals avkommor under huset, som flyr åt alla håll då vi dyker upp nästa år.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: