Skrivet av: brittakarolina | 03 oktober 2012

Var är STRUTSEN ?

Då Vilunda gymnasium byggdes i Upplands Väsby på 70-talet utrustades det med bland annat ett rejält konstverk. Jag vet inte exakt hur det gick till men man köpte en skulptur av konstnären Torsten Renqvist och det var STRUTSEN av trä. Den ställdes i skolans entréhall, där fanns dubbel takhöjd, så skulpturen fick luft kring sej, man mötte den genast då man kom in i byggnaden och från övre planet som gränsade till entrén fick man andra vinklar på den och distans. Torsten Renqvist (1924-2007) var redan då känd för sina träskulpturer även om han börjat som målare, han hade visat och berättat om sitt arbetssätt i flera program på TV och det var roligt att just gymnasiet satsade på något som var inte omedelbart avläsbart som en avbildning.  Strutsen var fin och ett av de första offentliga konstverken i samhället. vi var alltså inte bortskämda med konst i Upplands Väsby. Det är klart att många gjorde narr av strutsen och hade en massa åsikter om den knasiga fågeln, men jag har ihärdigt försvarat den och hoppats att den skulle få ett långt liv.

                                                          Biblioteksplanet

Nu har man rivit Vilundagymnasiet och byggt ett nytt gymnasium nära järnvägen och tågstationen,  det har invigts i år och man har ansträngt sej mycket för att göra Nya Gymnasiet tilldragande. Har strutsen fått följa med och leva vidare eller har den plockats ner för att få vila bland soporna på kommunens tipp, som Afrodites öde blev (innan jag slog larm)?

Bibliteket som förr låg i bottenplanet på Vilundagymnsiet har fått nya lokaler en trappa upp i Nya Gymnasiet, så vi har ärende dit lite då och då. I stora entrén med tredubbel takhöjd syns ingen struts och där skulle den ha gjort sej jättefint. Vi frågar i biblioteket om strutsen är kvar någonstans och de pekar åt ett håll och viskar att där runt hörnet är den.

Vi går den ljusgröna gången mot ingenting och runt hörnet men ser ingen struts och jo – där trycker den sej intill en vägg och vänder ryggen åt hyllor i skolbiblioteket. Här kan faktiskt ingen få syn på den utan orienteringskarta och den kan inte ses vare sig uppifrån eller på lite avstånd, den har hamnat i en skamvrå invid en skamvägg. 

 

Varför har man ställt den här där ingen kan se den? Jo den ska synas från tåget och är belyst om kvällarna. Vem ser den från tåget? Vi har kollat och  från tåget kan ingen se strutsen för stationsbyggnaden är emellan. Från busshållplatserna på stationsplanen, kan man om man vet vart man ska rikta blicken, se den stå mot en ljusgrön vägg. På dagtid är det reflexer i fönsterglaset och strutsen är osynlig.

Jag misstänker att man varit rädd att behöva försvara valet av konst från 70-talet och helst hade velat glömma strutsen men ändå måste låtsas att man förstår dess värde och ställt den så att den både syns lite utåt som ett kulturfrimärke men ändå är gömd för blickar på nära håll. Fegt men smart.


Responses

  1. Underbart att du bevakar Strutsens öde i Upplands Väsby! Jag stödjer dig helt! När jag ser bilderna så är det faktiskt ännu värre än du beskriver… Konstverket har skändats. Strutsen var ursprungligen försedd med en stege och den stegen är nu försvunnen!!! Stegen stod placerad bakom strutsen och nådde ända upp till stjärten. Niklas har fotograferat när någon av hans vänner klättrat upp på strutsen och rider barbacka på den, kanske var det Magnus Wallin? Skandalöst att konst som ägs av kommunen skändas på detta sätt. Kakan


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: